The Break-Up (2006)

 

För tjugo år sedan kom en romcom med Jennifer Aniston och Vince Vaughn och jag har sett den, så att ni slipper. Jason Bateman och Jon Favreau är med på ett hörn och Payton Reed står för regi. Filmen blev inte så milt behandlad av kritikerna, men den drog in över $200M på, vilket var en framgång. Jag har roat mig med att se vad för andra romcoms som samexisterade och hittar Hitch(2005), The 40-year Old Virgin(2005), The Holiday(2006) och Music And Lyrics(2006). Av dessa är det bara The Holiday som överlevt. Fan vilken bra film det är. Värt att nämna är att Vaughn 2005 gjort Wedding Crashers och peakade vad gäller den genren.

2+/5

Midas Man (2024)

 

Jacob Fortune-Lloyd. Vilket fantastiskt namn. Jag tycker också att han gör en bra insats i rollen som Brian Epstein. Epstein var väldigt omtyckt av The Beatles, och den som verkar ha varit limmet som band dem samman. Intressant perspektiv på världens genom tiderna mest kända band genom att göra en biografi av deras manager i princip sedan starten.

3/5

Die My Love (2025)

 

Jag gillar Jennifer Lawrence och i birollen hittar vi Robert Pattinson som går från klarhet till klarhet. Välkommen att under två timmar betrakta en kvinnas förfall. För regi och del i manus står Lynne Ramsay, som tidigare gjort You Were Never Really Here(2017). Hon är inte produktiv och verkar välja sina projekt med omsorg. Härnäst står Polaris, en återförening med Joaquin Phoenix, på agendan samt en filmatisering av Stone Mattress med Julian Moore och Sandra Oh, med förlaga av Margaret Atwood. Ser fram emot dem båda.

3+/5

Enola Holmes 3 (2026)

 

Millie Bobby Brown är tillbaka i en tredje film med Henry Cavill, Helena Bonham Carter, Louis Partridge och Himesh Patel. Brittromantik så det förslår, men når tyvärr inte riktigt upp till de andra två filmerna, även om där finns scener som underhåller.

2+/5

Project Hail Mary (2026)

 

Läste och älskade boken, och tyvärr - boken slår filmen på fingrarna alla dagar i veckan. Jag var djupt skeptisk när jag hörde att Ryan Gosling skulle spela huvudrollen, men han gör det bra, även om Sandra Hüller är den som skiner starkast. I en biroll ser vi Lionel Boyce, mest känd från The Bear i rollen som Marcus. För regi står duon Phil Lord och Christoper Miller, med erfarenheter från Molnigt med risk för Köttbullar, The Lego Movie och de två nyare animerade Spiderman-filmerna som blivit tokhyllade. Tydligen producenter på mediokra Cocain Bear och executiva producenter för annorlunda Spider-Noir.

Det största felet med filmen är att man stoppat i för mycket humor och tagit bort vetenskap. Just vetenskapen är det som gör boken så enormt bra.

Trots det jag tycker är brister får den

4/5

The Duchess (2008)

 

Saul Dibb står för regi och manus efter förlagan av Amanda Foreman om en av 1700-talets mest skandalomsusande kvinnor. Det är en vacker kostymfilm, som dessutom kammande hem en Oscar för bästa kostym. Stabil casting, med Keira Knightley i huvudrollen och med Ralph Fiennes och Dominic Cooper i biroller.

3/5

Apex (2026)

 

1h 35m. Vilken härlig längd på en popcornrulle. Charlize Theron och Taron Egerton levererar. Naturen är omslutande och härlig, både verikalt och horisontalt.

3+/5

The Bear - Season 5

 

The Bear är inget för den stressade. Intensiv och in your face med bra skådespelarinsatser men utan egentlig handling. Den bara är, vilket jag uppskattar. Det är inte för inte som jag hänger kvar. Säsongerna skiljer sig åt och ska man tro IMDB var den svagaste S03 och denna den näst starkaste efter brillianta S02.

Welcome to Wrexham - Season 5

 

Mystiken från de första säsongerna är borta - nu är det omöjligt att inte få reda på hur det går för Wrexham. Jag ska inte avslöja för mycket - men trots att man vet hur det går är det fortfarande intressant och bitvis lite spännande. Det är resan och inte målet man får suga i sig.

Office Romance (2026)

 

Romantisk komedi, där de få lager som finns belyser skilland mellan UK och US men också såklart, som titeln antyder, kontorsromans mellan chef och anställd. I huvudrollerna ser vi Jennifer Lopez och Brett Goldstein. Goldstein som är en av två manusförfattare. Han har för övrigt skrivit 13 avsnitt till Ted Lasso och de hittills utkomna 33 till Shrinking, som jag tyvärr inte sett förr. Grattis till honom för hans surfande på framgångsvågor. Detta är dock inte en av dessa och jag undrar hur länge Lopez kommer att bli castad i romatiska komedier.

2/5

Mercy (2026)

 

Kraftiga blinkningar till Steven Spielbergs Minority Report (2002) och med ett stänk av Judge Dredd, bödel och dommare, men här med en tidsenlig AI som står för både domar och bödelsdåd, förnämligt spelat av Rebecca Furguson. Min slutsats är att det är en roll som ligger nära hjärtat, eller snarare avsaknaden av ett, hos svenska kvinnor. Chris Pratt spelar Chris Pratt. Ömsom småkorkad och ömsom småcharmig.

En pålitlig popcornrulle - tyvärr inte gratis längre hos Amazon.

3/5

Now You See Me: Now You Don't (2025)

 

Jag tyckte genuint om första filmen och besvikelsen blev därmed monumental när tvåan kom. Förmodligen en av de sämsta uppföljarna någonsin. Nu kom trean, och dum som jag är, tittar jag.

Efter lite kopilotande så blir jag överraskad över det höga betyget på tvåan - och att filmerna spelat in så pass mycket pengar. IMDB tycker den tredje filmen är den sämsta hittills. En ny film är redan spikad av Lionsgate, och konstigt vore väl annars sett till finanserna. Arbetsnamnet är Now You See Me 3, vilket verkar vara förvirrande då jag inte tycker denna filmen kan ses som en spinoff. I vilket fall sägs Benedict Cumberbatch vara kopplad till det nya projektet.

Film	Budget	Revenue	IMDb
Now You See Me (2013)	$75M	$351.7M	7.2
Now You See Me 2 (2016)	$90–120M	$334.9M	6.4
Now You See Me: Now You Don’t (2025)	$90–120M	$260–300M	5.9

Gör inte som jag - se något annat.

2/5

Jack Ryan: Ghost War (2026)

 

John Krasinski spelar Jack Ryan i Ghost War efter att ha gjort rollen i tre säsonger 2018-2023. För regi står Andrew Bernstein, som verkligen är en tv-serie-regissör och som bland annat han med tre av avsnitten i Jack Ryan tv-serien. Om jag läser rätt är detta hans första långfilm - vilket i detta fallet egentligen är mer av en komprimerad säsong tv med bättre budget. Givetvis är det lite tramsigt och publikfriande. Wendell Pierce gör det bra och det finns inte mycket att anmärka på vad gäller Sienna Miller heller.

3/5

My Cousin Vinny (1992)

 

Marisa Tomei fick obegripligt nog en Oscar för sin insats i denna filmen. Jag har svårt att förstå det, om jag ska vara ärlig. Filmen i sig är ok. Joe Pesci gör en stabil insats, även om det blir lite väl tramsigt för ofta. Vi ser också Karate Kid, Ralph Macchio i en roll. Bra biroller av bland annat Bruce McGill och Fred Gwynne.

2+/5

Den enfaldige mördaren (1982)

 

Så var det då dags för en klassiker signerad Hans Alfredsson, med både regi och manus. Man kanske tänker att detta skulle vara Stellan Skarsgårds genombrott, men som 29-åring hade han redan 10 filmer under bältet och hans debut var i Bombi Bitt och jag 1968, när han var 15. Både Skarsgård och Alfredson är toppen, medans Maria Johansson känns lite för mycket Saltkråka.

"Skåne, 1930-talet. Sven är harmynt och kallas "idioten"..."

4/5

The Fantastic 4: First Steps (2025)

 

Det har gjorts en hel del försök att fånga den fantastiska fyran på duken, men ingen har riktigt lyckas. Jessica Alba var med och försökte 2005 tillsammans med Chris Evans, vilket också genererade en uppföljare 2007. 2015 var det Miles Teller tur, eller otur - med tanke på det svala 4.3-snittet på IMDB. Nu var det dags att reboota igen - med Pedro Pascal, Ebon Moss-Bachrach, Venessa Kirby och Joseph Quinn. Quinn var den stora behållningen och jag fick starka Robert Downey Jr-vibbar från honom.

Självklart häftiga effekter och miljö - men förbaskat tråkig i långa stunder. Jag hoppas inte på en uppföljare, men med tanke på att man gjorde sina x2.5 så är det väl inte otänkbart.

2/5

Is This Thing On? (2025)

 

Bradly Cooper gör sin tredje långfilm efter A Star is Born(2018) och Maestro(2023), båda omskrivna. Här i sin tredje film så handlar det om ett relationsdrama med Will Arnett i huvudrollen. Efter en separation så plockar han av en slump upp standup som en hobby som samtidigt fungerar som terapi. Laura Dern spelar frun och Bradley Cooper hans dysfunktionella kompis. Jag gillar Cooper.

En mysig film om hur vardag och livet kan te sig.

3+/5

Oddity (2024)

 

Vet ni att man kan låna film från biblioteket. Vi snackar inte VHS nu, utan där finns digitala tjänster. Under en väldigt lång tid var där något fel på appen och jag kunde inte streama till TV:n, men nu jäklar fungerade det. Protip: Skaffa lånekort på bibliotek i olika kommuner och streama gratis (eller till bibliotekets månadsbudget är bränd). Lyxigt, och på något sätt helt onödigt för gemene man.

Regi och manus av Damian McCarthy, vars filmer alla har 6.-någonting på IMDB. Detta är hans andra och gör han en till och fortsätter förbättra sig landar han kanske ovan en sjua.

Helt ok skräckfilm, men inte mer.

2+/5

Shelter (2026)

 

Nytt år, ny Jason Statham film.

3/5

...där finns inget som behöver läggas till.

Starship Troopers (1997)

 

Paul Verhoeven har ett jäkla CV som regissör. RoboCop(1987), Total Recall(1990) och Basic Instinct(1992) är hyfsade filmer att ha gjort i en följd. Tyvärr var hans fjärde Showgirls(1995), en film som totalt bombade, innan det var dags för ikoniska Starship Troopers.

Tidigt i sin karriär gjorde Verhoeven en filmatisering av Jan Wolkers bok "Turks Fruit", vilket är en mjukpornografisk film som jag bara känner till på grund av på grund av en fantastisk vissellåt visualiserad med en man som cyklar. För första gången har jag på IMDB sett kategorin "Steamy Romance". Jag är nöjd.

Starship Troopers har en fantastisk cast med heta rikemansbarnet Johnny, spelad av Casper Van Dien samt Denise Richards, Dina Meyer och Neil Patrick Harris. Suit up!

Trots sina snart 30 år på nacken så tycker jag att filmen håller bra. Både effekt, action och relationerna.

3/5

Rental Family (2025)

 

Förväntningarna var ganska stora, tack vare The Whale. De infriades inte dock. Hikari väljer att inte gå Aronofsky. Detta är Hikaris blott andra långfilm, efter hennes hyllade Japanska debut 37 Seconds (2019). Hon har däremellan regisserat ett par avsnitt vardera av The Beef och Tokyo Vice. 

Brandan Fraser gör det ok och det är en vacker film. Även om den är mörk är den inte utan svärta, även om det inte alls är där fokuset ligger. Där är även spår av asiatisk överspelning, som jag alltid har lite svårt för. Illusionen bryts. Sådan tur är begränsas detta till en karaktär i en scen eller två och repareras.

Fraser syns härnäst i Diamond, en film med regi och manus av Andy Garcia. Den visades i Cannes så vi får väl se när den dyker upp på någon streamingtjänst. Garcia spelar givetvis själv huvudrollen och har i birollerna bland andra Bill Murray, Robert Patrick och Dustin Hoffman. Många gubbar på ett och samma ställe i vad som ska vara en noir.

3+/5

Mike & Nick & Nick & Alice (2026)

 

Mike & Nick & Nick & Alice är ett långt namn på en film bestående av fyra namn. Två av namnen är samma och skådespelaren som spelar Nick heter Vince Vaughn. Vi ser också James Marsden och Eliza González samt ett gäng tuffa snubbar där en av dem är Dolph Lundgren. Jag var stundtals underhållen, men också lite förvirrad. Inte för att handlingen var svår att hänga med i, utan mest för att jag inte köpte Vaughn som gangsta. Han är helt för inarbetad som trevlig, lite förvirrad snubbe.

Hugh Grant har lyckats med sin förvandling, så ock Adam Sandler. Vince Vaughn är inte där.

2+/5

Great Expectations (1998)

 

Alfonso Cuaróns filmer har med glädje konsumerats. Fantastiska Children of Men, vackra Gravity och svartvita Roma. Manus till de filmerna har han skrivit själv medan förlagan till Lysande Utsikter är Charles Dickens. Där är såklart skillnader mot boken och filmen. Cuarón har valt att förlägga filmen i nutid och till viss del sexualiserat den. Filmen är stumtals ganska vacker, även om den har en åttiotalsdoft över sig.

Ethan Hawke, Gwyneth Paltrow och Robert De Niro. Ingen dålig laguppställning.

3/5

He's Just Not That Into You (2009)

 

Vad unga alla ser ut. Alla välbekanta ansikten. Jennifer Aniston, Ben Affleck, Bradley Cooper och inte minst Scarlett Johansson. Kommer sedan på att filmen är 17 år gammal, yngre än min näst yngste son. Suckar lite, och låter livet gå vidare.

2/5

Ladies First (2026)

 

Efter att ha sett denna filmen var jag sugen på att se Borat. Kommer ihåg hur hysterisk rolig den var när den kom, olikt allt annat. Denna filmen var däremot dålig, och dessutom ganska förutsägbar och småtråkig. Scenografen har däremot gjort sitt jobb - och där är mycket skönt i bakgrunden att spana in.

Huvudrollen spelas av Sacha Baron Cohen, och här börjar egentligen problemen. Han är tänkt att spela en framgångsrik karlakarl, men utan att jag köper det. Han är för udda. Mel Gibson gjorde det bättre, i en film så på många sätt är lik, What Women Want(2000). Där spelade han mot Helen Hunt, som jag tycker slår Rosamund Pike på fingrarna, även om hon på intet sätt är dålig.

2/5

Send Help (2026)

 

En oväntad film, där Rachel McAdams får visa både framfötter och tänder. Jag hade kul när jag såg denna. Filmen är regisserad av Sam Raimi, vars claim to fame primärt är Evil Dead (1981) och som sedan dess blandat och gett. Hans Spider-Man triologi, med Toby Mcguire (2002, 2004, 2007) är väl annars höjdpunkterna i hans CV, även om han också fitt förtroendet att göra Doctor Strange in the Multiverse of Madness (2022).

En härlig popcorn-film en regnig söndag.

3+/5

Predator (1987)

 

Det var här det började. Enligt ryktena så skapades manuset av bröderna Thomas efter att folk had skämtat om vad Rocky skulle hitta på efter fyran som hade premiär november 1985. "Kanske ska han slåss mot utomjordingar". Ibland är en sådan fråga det som behövs för att skapa en gnista.

Anledningen till tillbakablicken är för att jag för ett tag sedan såg lysande Prey, och då det sedan dess kommit ytterligare två färska Predator-filmer som jag är sugen på att sätta tänderna i så fick detta bli en snack.

Filmen är bättre än vad jag trodde, men också oändligt mycket lökigare. Åttiotalet har inte åldrats bra. Effekterna är lite för moderna och digitala för att vara charmiga och även om jag blir ganska underhållen så är det stundtals lite smärtsamt.

If it bleeds, we can kill it...

3/5

The Life of Chuck (2025)

 

Mike Flanagan fortsätter filmatisera Stephen King. Detta är baserat från en novell fårn 202.  Filmen är , som omväxling för var Flanagan normalt känner sig hemma, inte läskig, tvärt om, den osar av värme och har dessutom humor.

I huvudrollen ser vi Tom Hiddleston, som för mig är mest känd som Loki i Marvel-sammahang. Flanagan jobbar för tillfället med två projekt - Carrie och Exorcisten. Två välkända namn med andra ord.

3+/5

Paris, Texas (1984)

 

Hur bra är en 40+ år gammal film idag? Filmen kammade hem Palme d'Or i Canne och andra fina filmpriser. Den blev däremot inte Oscarsnominerad, vilket känns lite udda när man tittar tillbaka idag. Kan tänka mig att den sågs som lite för indie. Amadeus sopade banan med alla på Oscarsgalan, men ett par goa nomineringar hade den gott förtjänat, blir min slutsats.

Den tyske regissören Wim Wenders har skördat framgångar med dokumentärfilmer på 2000-talet och huvudrollsinnehavarna Hary Dean Stanton och Nastassja Kinski har varit aktiva sedan dess. Både Wenders och Kinski har varit aktuella i media då Wnders 2026 beslutade sig för att dra tillbaka filmen Wrong Move(1975) då där är en toppless scene med en 13-årig Kinski.

Tempot är långsammare, och jag tvekar på att tik-tokare hade orkat, men för er som är sugen på att se en bit filmhistoria och något annorlunda så kan jag rekommendera Paris, Texas.

4/5

Euphoria - Season 3

 

Euphoria har skapat sina stjärnor av rang - Zandaya, Sydney Sweeny, Jacob Elordis och Maude Apatow (jepp, dotter till Judd och Leslie Mann) karriärer har alla rullat på ganska fint. Första säsongen kom 2019, andra 2022 och nu är det alltså dags för den tredje. Skolmiljöerna är utbytta och alla kämpar för att ta sig fram. Tycker fortfarande det är sevärt, även om det är ett steg ned från de två första fenomenala säsongerna. Jag vet fortfarande inte vem serien är för - det är på snudd för mörkt och deppigt för att vara för yngre ungdomar.

HBO har enligt uppgift stängt boken med denna säsongen, och jag kan varmt rekommendera er att se ett par avsnitt. Antingen funkar det - eller så gör det inte det.

Gladiator II (2024)

 

Ridley Scott är tillbaka. Filmen har dock många svagheter, budget är inte en av dem. Ett av mina största problem är storyn, som inte är lika grandious som föregångarens, samt Paul Mescal, som inte kommer i närheten av Russel Crow.

Gladiator kostade hisnande $100M att göra - men blott en tredjedel av uppföljaren ($300M). Vad gäller marknadsföring så spenderades gissningsvis $40M på första filmen, mot hisnande $160M på den andra. Enligt vår vän AI har de dock spelat in cirka $460M vardera. Första filmen gav x4.4 medans den andra inte ens gick break-even. För filmbolagen vill man gärna se ett värde över x2.5.

Tvåan är såklart en sevärd film - i princip allt med den budgeten skall ses.

3/5

The Boys - Season 5

 

Boysen är med sin femte säsong färdiga. Serien startade 2019, formodligen inspirerad över framgångarna som Deadpool skördat. Superhjältar som inte är goda och en stor portion humor. Kul, tyckte många. 2026 har man blivit lite mätt och The Boys gör rätt som sätter punkt.

Detta har varit en av de bästa tv-serierna jag har sett i modern tid. I min analys till varför är det nog för att det finns ingen annan serie som drar något till en så sjuk våldsam plats. Det är en konstart i sig.

Remarkably Bright Creatures (2026)

 

Detta är Olivia Newmans tredje långfilm som regissör, och med Där Kräftorna sjunger (2022) kan man tänka sig att hon hade samlat på sig tillräckligt med trovärdighet för att göra ett eget, större projekt. Här står hon, precis som i hennes första film First Match (2018) dessutom för manusarbete. Sally Field och Lewis Pullman är skådespelarna i centrum. Producerar gör bland andra Peter Craig, som förutom producent också skrivet ett och annat manus. Vad sägs om Gladiator II, The Batman, Hungergames - Mockingjay-filmerna och The Town.

Detta är en liten mysig, småromatisk film med en bläckfisk i huvudrollen.

3+/5

Mothers' Instinct (2024)

 

Man vet tyvärr redan innan man sätter på filmen att den inte är 5/5. Hade inte hört talas om den, och med två vassa huvudrollsinnehavare i Jessica Chastain och Anne Hathaway. Detta är dessutom en remake på en Belgisk film, Duelles, från 2018, med ett IMDB betyg på 6.5. Inte direkt så att det slår gnistor. Förlagan utspelar sig på 2010-talet, men både den Belgiska och denna utspelar sig på 1960-talet.

3/5

Adolescence - Miniseries

 

Fyra avsnitt, det är allt man får. Men vilka avsnitt sedan. Det är mycket som är bra. Skådespelarinsatser, samhällskommentaren och storyn. Det som är bäst är däremot kameraarbetet filmfotografin. Jäklar i havet. Det har regnat priser och nomineringar - med all rätt. Brittiskt, ska kanske också nämnas.

Funfact: Brad Pitt är executiv producent

Har ni inte fattat det än är detta en solklar rekommendation.

Tulip Fever (2017)

 

En dramatisering av tulpanfebern i Amsterdam, vilket såklart kittlar lite. Filmen spelades in redan 2014, och på de åren gick Vikander till att bli en internationellt erkänd Oscarsvinnare. En bra uppsättning skådespelare, och ett par namnkunniga mindre roller i Judi Dench och Christoph Waltz. Filmen har floppat ordentligt och med en budget på $25M så spelade den in mindre än $10M.

Påkostad, lite lyxig - men ändå är det något som skaver. Köper inte den manliga huvudpersonen eller hans enormt korkade kompis. Det i kombination sänker filmen för mig.

2+/5

Corsage (2022)

 

Kostymdrama. Snyggt konvolut. Totalt en ok film, men tyskan gör det inte lätt för sig, även om den här rättare än annat. Jag var inte speciellt underhållen och även om betyget säkert kan tyckas orättvist så blev jag inte speciellt underhållen. Har jag nämnt att jag inte kände mig så underhållen?

2+/5

Sound of Metal (2020)

 

Detta är Riz Ahmeds och Darius Marders indie-film. Ahmed spelar huvudrollen och Marder står för regi och är har skrivit manus. Filmen fick en Oscarsnominering för bästa film 2021. IMDB listar filmen som en 2019 - math dont math. Marder står för manus för fyra av fem-filmen The Place Beoyond the Pines(2012) annars har han inte gjort så mycket. 

4/5

Jury Duty Presents: Company Retreat (2026)

 

Jag hade så kul med första säsongen av Jury Duty, och blev överlycklig när jag såg att det var dags igen. Det är next level.

"Anthony, en riktig vikarie, anställs av det fiktiva företaget Rockin' Grandma's Hot Sauce inför deras årliga retreat. Det är vd:n Dougs sista retreat inför pensionen, samtidigt som sonen Dougie Jr. kämpar för att visa sig värdig att leda. Samtidigt uppvaktas företaget av ett slipat riskkapitalbolag som vill köpa upp verksamheten."

Det går ju inte konceptuellt att överträffa första säsongen men jäklar i havet om de inte försöker.

Bara se det!

Miss Sloane (2016)

 

Det har blivit en hel del Jessica Chestain på sistone, och jag måste säga att hon växer. Manus är skrivit av Jonathan Perera, och detta var hans första försök. Vi får väl se om där kommer mer. För regi står hyfsat rutinerade John Madden, vars främsta film är Shakespeare in Love (1998) och senare seniorkomedin Hotell Marigold (2011). Denna filmen var helt utanför min radar när jag spottade den på Prime och ångrar verkligen inte att jag såg den. Bra cast, snygg dialog och inte utan överraskningar - precis som det ska vara.

4/5

The Flying Deuces (1939)

 

Ibland vet man inte varför. Det bara händer. Nyfikenheten kanske tog överhanden. I vilket fall så vet ju "alla" i min generation vem Helan och Halvan är, eller Laurel and Hardy som de heter på orginalspråket, men samtidigt kommer jag inte ihåg att jag någonsin sett något med dem. Jag såg ju Steve Coogan och John C. Reillys film Stand & Ollie(2018) och tyckte om den. Det var något geniunt med den. I vilket fall så vill jag rikta ljuset på den svenska översättaren av filmen. "Vi Fara till Sahara" är brilliant. Det är precis det filmen handlar om. Nöjet att se filmen var närmare kopplat till filmhistoria än att jag blev underhållen. 

3/5

Fallout - Season 2

 

Tycker mycket om universumet och lite kittlande är det att skutan går mot New Vegas, vars förlaga antas vara spelet som utvecklades av Obsidian som en spinoff på Fallout 3, och inte Bethesda själva. Tycker Walter Goggins, Ella Gurnell coh Aaron Moten fortsätter hålla fanan högt. Kyle MacLachlan, aka Dale Cooper från Twin Peaks får synas lite mer. Humorn finns där. Nolan och Joy är co-producers, vilket efter Westworld tv-serien måste känts självklart. Tyvärr drog man ut på den rackaren lite för länge. Början var helt magisk. Ska bli intressant att se vilken väg den duon väljer framöver.

Why Didn't They Ask Evans? - Miniseries

 

En tredje miniserie på kort tid baserade på verk av Agatha Christie och den som levererar bäst. I huvudrollen ser vi Will Poulter med Lucy Boynton som sidekick. Hugh Laurie är även han med på ett hörn, och inte bara som skådespelare utan även som regissör och manusförfattare.

Ordeal by Innocence - Miniseries

 

I january sågs Seven Dials och här kommer en ny miniserie baserad på Agatha Christies verk. Stark cast i Bill Nighy, Matthew Goode, Ella Purnell och Luke Treadaway. Tydligen är denna från 2018, ibland går ju brittiska produktioner en lite förbi, speciellt när de inte är så starka, vilket jag tyvärr måste konstatera att denna miniserien inte är.

Young Sherlock - Season 1

 

Mer Sherlock åt folket och när jag såg att Colin Firth var med på tåget och Guy Riche (som ju gjort Robert Downey Jr.-filmerna) så blir man nyfiken.

Landar i ett helt ok, men ändå med en budget-känsla som är svårt att skaka av sig.

Random Hearts (1999)

 

1999, det stora filmåret, och här har vi en film...som inte alls kvalificerar sig till den skaran. Sidney Pollack står för regi och Harrison Ford och Kristin Scott Thomas spelar huvudrollerna. Där är något jag gillar med filmen, kanske är det tidseran.

2+/5

The Big Sick (2017)

 

Kumail Nanjiani spelar Kumail Nanjiani i en film om kärlek över gränserna. Zoe Kazan spelar "tjejen" och hennes föräldrar är Ray Romano och Holly Hunter. Dock gillar jag Kumails pappa bäst, spelad av Anupam Kher. Vi rör oss i standup-världen, där Nanjiani gjort sig ett namn och med detta är också lite kollegor castade, bland annat Bo Burnham, känd från Netflix. Filmen är till viss del självbiografisk, och för manus står Nanjiani och hans fru Emily v. Gordon. 

En liten söt historia.

3/5

Licorice Pizza (2021)

 

Bra film - men historien bakom castingen är nästan ännu bättre. Alana Haim spelar huvudrollen, en av tre systrar i det Grammy-nominerade bandet HAIM där hon lirar med sina två systrar. Såväl hennes systrar som mamma är förresten med i familjen och spelar hennes riktiga familj. Till på köpet så var Alanas mamma, Donna, bildlärare till PTA när han var barn. PTA lärde känna Alana genom att regissera deras musikvideos. Alana (och hennes systrar) satt dessutom barnvakt till Cooper Hoffman.

Cooper Hoffman, son till den legendariske Philip Seymour Hoffman. Den enda kändisen där jag blivit ledsen över att ha tagit emot dödsbeskedet. PTA hade jobbat med PSH och bad Cooper att provfilma - och jäklar vilket lyckokast.

I andra roller ser vi Sean Penn, Tom Waits, Bradley Cooper och Benny Safdie - en fantastisk röra av karaktärer. Som en bonus är också Sasha Spielberg, Stevens dotter, med i en liten roll.

Detta var en mysig, annorlunda och uppfriskande film.

Nu är det så bara debuten, Hard Eight (1996), kvar innan jag sett Paul Thomas Anderssons samtliga alster. Hittills tycker jag bäst om Magnolia och sämst om Punch-Drunk Love. Den landade inte riktigt för mig.

4/5

No Way Out (1987)

 

Vi ser en stilig Kevin Costner, från tiden innan han tog sig själv på för stort allvar. Vi ser en stabil Gene Hackman och en energisk Will Patton. En psykologisk thriller i 80-tals tappning, vilket för mig 2026 gör att jag inte riktigt köper allt - däremot blir det en halv poäng i bonus för slutet.

3+/5