Annie Hall (1977)

 

Prime har, troligtvis på grund av Diane Keatons bortgång, börjat fronta alla Woody Allens filmer och jag dras till dem som en fluga till skit. Det är inte oproblematiskt att tycka om Allens filmer dessa dagar. Vissa sätter verket framför personen, andra inte. Fyra Oscars i sitt vitrinskåp, varav två från Annie Hall, där han också var nominerad som bästa skådespelare. Nominerad utan att vinna har han för övrigt blivit 20 gånger. Imponerande! Senaste nomineringen kom från lysande Blue Jasmine (2014).

Om filmen behöver jag inte säga mycket. Det var en av Allens första, och definitivt hans stora genombrott. Han har hunnit med över 50 filmer genom åren och det är svårt att minnas vad man sett. Den av hans filmer som gjort störst intryck är nog Zelig, från 1983, som jag såg när jag var yngre. Den kom på TV och jag minns hur jag blev helt förtrollad. Det är en mockumentary om en man, Allen, som kan förvandla sig och låta som vem som helst som är runt honom. Filmen är dessutom i svart och vitt.

5/5

The Holdovers (2023)

Paul Giamattis har åter slagit sina påsar ihop med den gamla radarpartnern från Sideways, Alexander Payne. Payne har två Oscars i bagaget, för ovan nämnda Sideways och för The Descendants - båda för bästa manus. The Descendants har jag försökt ta mig genom men av någon outgrundlig anledning lyckades jag inte. Jag som vadar till midja upp med skit emellanåt förstår inte varför så var fallet. Kanske var humöret helt enkelt inte rätt. Vi ska doppa tårna lite mer i Payne och då hans Oscars nomineringar där vi förutom tre för bästa regi, bland annat för Nebraska, en tre plus rulle jag såg i Mars 2014. Det jag däremot inte sett är Election, från det fantastiska filmåret 1999. Även den filmen gav en nominering (för bästa manus). Här ser vi en ung Reese Witherspoon och en oskuldsfull Matthew Broderick. Jag blev sugen.

Vad gäller Holdovers så har den hyllats unisont och faktum är att den har högst IMDB-score av alla hans filmer, Sideways inkluderad. Filmen fick fyra nomineringar och en Oscar, för bästa kvinnliga biroll till Da´Vine Joy Randolph.

5-/5

The Whale (2023)

Darren Aronofsky är tillbaka med besked, antar jag att folk sa 2022 efter att ha tittat på The Whale. Dock står han inte för manus, som han gör till många av sina andra alster. Brendan Fraser, som på 90-talet gjorde sig ett namn från tveksamma komedier. Detta följdes upp av tveksamma äventyrsfilmer. Jag har haft nöjet att följa honom i Doom Patrol och såg Killers of the Flower Moon innan The Whale.

Fan vad bra den är - bästa filmen jag sett i år.

5/5

Oppenheimer (2023)

 

När Christopher Nolan ska göra dokumentärt blir det såklart något helt annat än vad vi är vana vid. Tre timmar långt, till att börja med. Idel kända ansikten, Matt Damon, Emily Blunt, Jason Clarke, Kenneth Branagh och såklart Cillian Murphy som Oppenheimer själv.

5/5

The Big Lebowski (1998)

 

...från männen bakom succén Fargo, står det att läsa på konvolutet.

Det som slår mig såhär efter att jag sett om den är hur jäkla många minnesvärda karaktärer där är, inte minst John Turturros Jesus Quintana.

5/5

The Grand Budapest Hotel

När jag skrev recensionen efter att ha sett denna 4/7 2014 så tilldelade jag den 5- och skrev följande visdomsord:

Kanske, fast bara kanske vågar jag mig på Life Aquatic och The Royal Tenenbaums igen.
Betyget är högt, även om jag håller Moonrise Kingdom snäppet högre.

Jag har inte vågat mig på någon av filmerna, men då jag såg att Disney+ plockat upp ett gäng Wes Anderson-filmer så kanske jag återigen får förnya mitt uttalande. Anderson har för övrigt blivit nominerad till sju Oscars, men hittills kammat noll. Hans nästa film heter The French Dispatch och står som vanligt för en oöverträffad rollista. Den skulle kommit 24 Juli 2020 men har blivit uppskjuten. För närvarande finns där inget datum, men när det gör står jag långt fram i kön.

GBH ser jag för övrigt som lite av ett mästerverk och håller fast vid betyget.

Into the Wild

 

Den 28 April 1992 lämnade Christopher McCandless civilisationen på allvar och gav sig ut i Alaskas vildmark. Denna filmen är baserad på den resan och är gjord av Sean Penn. Den kom ut 2007 och blev en ordentlig hit. För tillfället vilar den i slutet av IMDB Top #250.  Allt Penn rör blir dock inte till guld. Hans senaste film kom ut 2016, och det var också den långfilm han gjorde efter Into the Wild. Den heter The Last Face och är en film som borde ha fastnat på min radar. Huvudrollerna spelas av Charlize Theron och Javier Bardem. Den bombade totalt. Hans nästa är så stadigt på gång och även den känns het. Josh Brolin, som jag gillar, spelar huvudrollen tillsammans med Katheryn Winnick, som jag nyligen spenderat sex säsonger med i Vikings.

Tillbaka till det vilda. Emile Hirsch spelar huvudrollen och tar oss med på ett äventyr. Filmen lämnar djupa spår och kommer för alltid att leva med dig. Se den.

5/5

The Usual Suspects

 

De misstänka, som den heter på Svenska, är ytterligare en ikonisk film som fått ett återbesök.

Manuset är skrivet av Christoper McQuarrie, som efter The Usual Suspects varit inblandad i en hel del tveksamma filmer. Efter lysande Edge of Tomorrow, där Tom Cruise är i en Groundhogday-rulle med tunga vapen, så har hans karriär dock tagit fart. Gissar att Tom Cruises gäng då han efter The Mummu jobbat med Mission Impossible och Top Gun. Länkarna till Cruise går faktiskt längre tillbaka i tiden och han var även inblandad i Valkyria och Jack Reacher.

Vad gäller regissören, Bryan Singer så har det mest blivit en massa X-Men filmer, även om han faktiskt också var inblandad i Valkyria. Hans senaste rulle var Bohemian Rhapsody, så även där kan man misstänka att karriären tagit fart igen.

I vilket fall så rekommenderar jag ett återbesök tillsammans med de misstänkta. 

5/5

The Big Lebowski

 

Det hade gått helt för många år sedan jag såg Coens mästerverk och min största fråga var om den 2020 fortfarande skulle hålla. Rollistan är spektakulär och det är inte bara Jeff Bridges och John Goodman utan även Philip Seymour Hoffman, Steve Buscemi och Julianne Moore. Frågan är om inte John Goodman är bäst. Få har under så lång tid lyckats leverera så många högkvalitativa upplevelser som bröderna Coen. Big Lebowski är från 1998, och ett par år innan det hade man manglat ut Fargo. Redan 1987 så kom Arizona Junior med Nicolas Cage och Holly Hunter och 1990 kom Miller´s Crossing, där för övrigt John Turturro, som också syns i The Big Lebowski medverkade. De har kammat hem fyra Oscars, där No Country for Old Men var den mest tongivande med tre. Fargo gav dem den första. För första gången på länge ska Joel köra ett projekt på egen hand. I vanlig ordning står han för screenplay och regisserar i Shakespears Macbeth. Coens version heter The Tragedy of Macbeth och har i rollerna bland annat Danzel Washington och Frances McDormand. Det kan ju inte gå fel, tänker jag.

The Dude levererar även 2020.

5/5

Notebook

The Notebook är kärleksfilmernas kärleksfilm. En hunkig Ryan Gosling och en superhet Rachel McAdams.

5/5