The Bear - Season 5

 

The Bear är inget för den stressade. Intensiv och in your face med bra skådespelarinsatser men utan egentlig handling. Den bara är, vilket jag uppskattar. Det är inte för inte som jag hänger kvar. Säsongerna skiljer sig åt och ska man tro IMDB var den svagaste S03 och denna den näst starkaste efter brillianta S02.

Welcome to Wrexham - Season 5

 

Mystiken från de första säsongerna är borta - nu är det omöjligt att inte få reda på hur det går för Wrexham. Jag ska inte avslöja för mycket - men trots att man vet hur det går är det fortfarande intressant och bitvis lite spännande. Det är resan och inte målet man får suga i sig.

Euphoria - Season 3

 

Euphoria har skapat sina stjärnor av rang - Zandaya, Sydney Sweeny, Jacob Elordis och Maude Apatow (jepp, dotter till Judd och Leslie Mann) karriärer har alla rullat på ganska fint. Första säsongen kom 2019, andra 2022 och nu är det alltså dags för den tredje. Skolmiljöerna är utbytta och alla kämpar för att ta sig fram. Tycker fortfarande det är sevärt, även om det är ett steg ned från de två första fenomenala säsongerna. Jag vet fortfarande inte vem serien är för - det är på snudd för mörkt och deppigt för att vara för yngre ungdomar.

HBO har enligt uppgift stängt boken med denna säsongen, och jag kan varmt rekommendera er att se ett par avsnitt. Antingen funkar det - eller så gör det inte det.

The Boys - Season 5

 

Boysen är med sin femte säsong färdiga. Serien startade 2019, formodligen inspirerad över framgångarna som Deadpool skördat. Superhjältar som inte är goda och en stor portion humor. Kul, tyckte många. 2026 har man blivit lite mätt och The Boys gör rätt som sätter punkt.

Detta har varit en av de bästa tv-serierna jag har sett i modern tid. I min analys till varför är det nog för att det finns ingen annan serie som drar något till en så sjuk våldsam plats. Det är en konstart i sig.

Adolescence - Miniseries

 

Fyra avsnitt, det är allt man får. Men vilka avsnitt sedan. Det är mycket som är bra. Skådespelarinsatser, samhällskommentaren och storyn. Det som är bäst är däremot kameraarbetet filmfotografin. Jäklar i havet. Det har regnat priser och nomineringar - med all rätt. Brittiskt, ska kanske också nämnas.

Funfact: Brad Pitt är executiv producent

Har ni inte fattat det än är detta en solklar rekommendation.

Jury Duty Presents: Company Retreat (2026)

 

Jag hade så kul med första säsongen av Jury Duty, och blev överlycklig när jag såg att det var dags igen. Det är next level.

"Anthony, en riktig vikarie, anställs av det fiktiva företaget Rockin' Grandma's Hot Sauce inför deras årliga retreat. Det är vd:n Dougs sista retreat inför pensionen, samtidigt som sonen Dougie Jr. kämpar för att visa sig värdig att leda. Samtidigt uppvaktas företaget av ett slipat riskkapitalbolag som vill köpa upp verksamheten."

Det går ju inte konceptuellt att överträffa första säsongen men jäklar i havet om de inte försöker.

Bara se det!

Fallout - Season 2

 

Tycker mycket om universumet och lite kittlande är det att skutan går mot New Vegas, vars förlaga antas vara spelet som utvecklades av Obsidian som en spinoff på Fallout 3, och inte Bethesda själva. Tycker Walter Goggins, Ella Gurnell coh Aaron Moten fortsätter hålla fanan högt. Kyle MacLachlan, aka Dale Cooper från Twin Peaks får synas lite mer. Humorn finns där. Nolan och Joy är co-producers, vilket efter Westworld tv-serien måste känts självklart. Tyvärr drog man ut på den rackaren lite för länge. Början var helt magisk. Ska bli intressant att se vilken väg den duon väljer framöver.

Why Didn't They Ask Evans? - Miniseries

 

En tredje miniserie på kort tid baserade på verk av Agatha Christie och den som levererar bäst. I huvudrollen ser vi Will Poulter med Lucy Boynton som sidekick. Hugh Laurie är även han med på ett hörn, och inte bara som skådespelare utan även som regissör och manusförfattare.

Ordeal by Innocence - Miniseries

 

I january sågs Seven Dials och här kommer en ny miniserie baserad på Agatha Christies verk. Stark cast i Bill Nighy, Matthew Goode, Ella Purnell och Luke Treadaway. Tydligen är denna från 2018, ibland går ju brittiska produktioner en lite förbi, speciellt när de inte är så starka, vilket jag tyvärr måste konstatera att denna miniserien inte är.

Young Sherlock - Season 1

 

Mer Sherlock åt folket och när jag såg att Colin Firth var med på tåget och Guy Riche (som ju gjort Robert Downey Jr.-filmerna) så blir man nyfiken.

Landar i ett helt ok, men ändå med en budget-känsla som är svårt att skaka av sig.

Death by Lightning - Miniserie

 

Michael Shannon spelar den osannolike presidenten James Garfield och Matthew Macfadyen hans mördare. I biroller ser vi bland andra Nick Offerman och Bradley Whitford, och jag gillar dem båda. Vad gäller Shannon tycker jag att han funkar väldigt bra, däremot har jag betänkligheter jämtemot Macfadyen. Det blir lite för mycket ibland, och detta spricker hål på trovärdighetsbubblan.

Serien på fyra avsnitt är hyllad och jag riktar en rekommendation även jag.

Agatha Christie's Seven Dials - Miniserie

 

Mia McKenna-Bruce spelar huvudrollen i en miniserie baerat på en Agatha Christie-roman, men klarar inte riktigt bära rollen. Helana Bonham Carter och Martin Freeman syns i framträdande biroller.

Där är ett lager, eller en yta, i serien som jag inte riktigt kan sätta fingret på men som gör att något inte funkar. Den lyckas inte suga in mig och kontentan blir att det bästa med serien var att den var kort.

American Primeval - Season 1

 

Det här var något annorlunda. Som skapare av serien står Mark L Smith, som skrivit manus till lite film jag tidigare skådat. The Marsh King´s Daughter, Twisters men kanske mest hyllad för Leonardo DiCaprios The Revenant. Just The Reverant är intressant då den ofrånkomligen legat till grund för American Primeval. Revenant utspelar sig på 1820-talet, och med den här tv-serien har man flyttat fram handligen trettio år, till 1857, vilket betyder att guldrushen precis tagit slut och att man bara är år ifrån att inbördeskriget tar sin början 1861

Serien är hänsynslös och grym nästan rakt igenom. Mötet mellan stat, religion och ursprungsbefolkningen - kryddat med laglösheten i den nya världen.

TASK - Season 1

 

Jag har ett tillkännagivande - Mark Ruffalo är inte längre på min shitlist. Efter hans "insatser" i Poor Things och Mickey17 fick jag nog. Det är såklart inte hans fel. Han blir anlitad och följer instruktionerna och levererar överspelat trams.

Emilia Jones, som jag precis såg i Coda, spelar en viktig roll - och jag är förbluffad över hur annorlunda hon ser ut, låter och för sig. Imponerande.

I vilket fall kan jag slå ett slag för Task, vars sju avsnitt snabbt diskades av. Serien är förlängd och det är sannolikt så att jag kommer bänka mig för en säsong 2 när det väl blir dags.

Bookish - Season 1

 

Mark Gatiss, aka Mycroft Holmes, är inte bara skaparen utan spelar också huvudrollen i denna murder/mystery riktad till oss som är mitt i livet. Serien var väldigt framgångsrik publikmässigt och redan innan första säsongen var över så hade man förlängt med ytterligare en. Genren "cosy crime" har hört nämnas i samband med serien.

Detta är en ok serie, varken mer eller mindre. Castingen är bra. Att det är brittiskt är bra.

House of Guinness - Season 1

 

Mannen bakom Peaky Blinders, Steven Knight, ger of House of Guinness - och plötsligt är det coolt att dricka gammel-gubbe öl igen. Efter att ha gett Peaky Blinders en chans tyckte jag den var riktigt bra. Där fanns någon form av balans och substans som jag tycker saknas i House of Guinness. Här vräker man på för mycket med musiken, slagsmålen i slowmotion och inte minst gnistor som flyger och far samtidigt som ånga sprutas så fort någon skall gå genom fabriken.

Black Rabbit - Season 1

 

Ännu en färsk TV-serie, i Jason Bateman och Jude Laws Black Rabbit. Gillar tempot och castingen i stort. Starka vibbar av Adam Sandler i Uncut Gems och det känns hela tiden som om man tittar på en olycka i slowmotion.

Sevärd!

Wayward - Season 1

 

Jag har de senaste åren utvecklat en svårhet för Toni Collette, både från Juror #2 och inte minst från Mickey 17. Det var nästan jag inte ville ge mig på Wayward, men såhär i efterhand är jag ändå glad jag gav den en genomkörning.

Detta är en serie för och med unga vuxna. Den har sina stunder men helheten visar ändå på brister.

The Bear - Season 4

 

Efter den lite annorlunda säsong 3 av The Bear tycker jag att serien lyfter ordentligt igen i säsong 4. Jag gillar fotot, även om man emellanåt får stressutslag. Castingen är super och jag vill lyfta Jamie Lee Curtis, som äger. Mycket är eländigt, men också vackert. Kontraster.

Untamed - Season 1

 

I Yosemites vidsträckta nationalpark jobbar Eric Banas karaktär. Vi får i sex avsnitt följa honom spåra i naturen, interagera med både en rookie (Rosemarie DeWitt) och den än mer grånande chefen på det lokala kontoret med viltvårdar, spelad av Sam Neill.

Fotot är vackert, och både tempo och skådespeleri är bra. Någon skrev att Eric Bana skulle kunna funka som Joel i Last of Us, och jag kan inte annat än att hålla med, även om jag tycker Pedro Pascal nailar rollen.

En klart sevärd serie i sex avsnitt.