Searching for Bobby Fisher

 

En schackfilm från 1993, kan det vara något. Efter att ha sett The Queen's Gambit är man sugen på mer. Trots att filmen är väldigt schacktung så handlar den egentligen mer om hur det är att vara barn, eller i alla fall hur föräldrar och vuxna kan fungera när de får för sig att förverkliga vad de tror är sina barns drömmar.

3/5

Ikaros

 

Ikaros är en stabil dokumentär, men det som avslöjas är så mycket större. Det har skrivits spaltmeter om detta efter den kom ut och jag skulle nog säga att detta är ett av de största avslöjandena någonsin. Igen och igen har det dessutom bevisats att beteendet inte är exklusivt för Ryssland. I Europa och USA när det gäller OS så ligger det mer på team och individnivå. Jag är övertygad om att Kina, till exempel, säkerligen har genomfört liknande program inför OS i Peking, och att det inte slutar där. Framgångarna betyder mycket för populariteten hos ledarna, och är därmed ett område där det lönar sig att investera. Vad gäller andra sporter i USA så är jag övertygad om att där har skett systematisk doping under hela sportens livstid. Inte alla, och inte överallt. Där är för mycket pengar inblandat för att inte göra det. Jag har inget problem med det. För mig är sport underhållning.

4/5

Klovn - the movie

 

Klovn är bland det mest smärtsamma man kan se. Jag klarar bara av det i korta stycken åt gången och den här 1½ timme långa filmen tog mig säkert fyra timmar att se. Det blir för mycket. Bitvis väldigt underhållande, men det gör samtidigt så ont. 

TV-serien håller högre tempo och är än mer politisk inkorrekt, även om jag förstår att detta är något det är svårt att tävla i.

3/5

Vivarium

 

Jesse Eisenberg och Imogen Poots är i husköpartagen. Sist jag träffade dem var i lysande The Art of Self-Defense, en film som jag varmt rekommenderar. Lorcan Finnegan, en total okändis, står för manus och regi. Efter att ha sett filmen känner jag mig tom, kryddat med en meningslöshet.

Den är inte dålig - bara helt meningslös. Faktum är att där är avsnitt som är fascinerande, men det hjälper inte.

1/5

Time Trap

 

Jag har tidigare uttryckt min kärlek för filmer där man färdas i tiden. Det är ett svårt ämne att ta sig an. I Time Trap får vi träffa ett gäng studenter som letar efter sin lärare och såvida er kärlek för tidresor inte är gigantisk hade jag valt att skippa denna. Jag har sett den, så att ni slipper.

2/5

The Midnight Sky

 

Det var fyra år sedan senast Clooney gjorde film. Antar att han har varit upptagen med att sälja sitt spritimperium. Han och två polare startade en tequila-label av kärlek 2013 och investerade vars $600,000. Fyra år senare sålde de till Diageo för $1,000,000,000. Smaka på den. 2013 var för övrigt samma år som Clooney gjorde rymdfilmen Gravity, med Sandra Bullock. Cuarón som stod för både manus och regi gick från Oscarsgalan med sju statyetter. Nu är det mer rymd, men Clooney håller sig på marken i denna.

The Midnight Sky är baserad på boken Good Morning, Midnight' av Lily Brook-Dalton. I huvudrollerna ser vi, förutom George Clooney, Felicity Jones och David Oyelowo. Oyelowo gjorde också rymdfilm 2014, Christopher Nolans Interstellar. Han var för övrigt med också med i The Butler som jag ju såg för första gången andra gången här i veckan.

Ganska snygg film, men något av en stinkare sett till budget och besättning.

2/5

The Mandalorian - Season 2

 

Mandalorian fortsatte leverera en säsong till och är enligt IMDB den mest populära tv-serien just nu. Så fantastiskt är den inte, men fullt njutbar om man har någon som helst relation till Star Wars. Vill bara passa på att hissa Ludwig Göransson, som just nu måste vara bland det hetaste där är i Hollywood. Efter sin Oscar för musiken i Black Panther levererar han även här. Han blev också vald att göra musiken till Tenet. Ska bli intressant att se vilka högbudgetprojekt han involverar sig i framöver.

The Quick and the Dead

 

Majoriteten av alla listor över bästa westernfilmerna jag sett uppehåller sig primärt 1965-1975, och kanske var det då de bästa gjordes. Det kommer med jämna mellanrum guldklimpar och det är en tidsålder där vi får drömma oss bort, även om man tittar nyktert på det inser vilket skit det egentligen är.  

Tittar vi på nittiotalet så hittar vi Clintans Unforgiven som representant för klassisk western. Där kom också en hel del poppiga westernfilmer som Tombstone, Wild Wild West och Young Guns II (1990 redan). De poppiga filmerna har med de kända ansiktena för stunden och kan i efterhand direkt placeras in i sin tidsålder på grund av frisyrer och andra attribut. 

Efter att ha betat av lite bästa-listor har jag hittat filmer jag inte har sett. Generellt nyare westernfilmer. Skulle jag våga mig på att säga vilka som är bäst så landar jag gärna i närtid och lyfter fram filmer som Django Unchained och True Grit. Kan man klassa tv-serien Westworld som western? För övrigt måste jag bara lyfta fram att Christopher Nolan jobbar, efter Tenet (som jag inte sett) på en remake av Memento.

Jag har sett en annan poppig westernfilm än ovan nämnda. Nämligen The Quick and the Dead, eller Snabbare än Döden, som den heter på svenska. Sharon Stone, Gene Hackman och Russell Crowe. Dessutom ser en tjugoårig Leonardo DiCaprio i denna film av Sam Raimi, med filmer som Evil Dead-triologin på sitt samvete. Under 2000-talet har han gjort en Spider-Man-triologi och har nu siktet inställt på nästa Doctor Strange-film.

Filmen är lite småtöntig och påminner mig spontant om Bloodsport, en gammal Jean-Claude Van Damme-film som sågs helt för många gånger när det begav sig.

3/5

Ma Rainey's Black Bottom

 

Danzel Washington går och ser pjäsen, skriven av Pulizer-vinnaren August Wilson, och tänker att detta är en så stark historia att den måste ut till massorna. Washington ringer sin polare Ruben Santiago-Hudson, som han känner sedan han besökte Eddie Murphy under inspelningen av Coming to America (En Prins i New York). Trots att Santiago-Hudson bara har skrivit om ett manus innan så känner han sig redo. De ringer i sin tur George C. Wolfe, som de följt sedan hans små, men kraftfulla gestaltningar i deras favoritfilmer Garden State och Djävulen bär Prada och sedan är bollen i rullning. Allt ovan är bara spekulation.

Ibland funkar filmer som har sitt ursprung som pjäser, men ibland blir de lite platta och konstlade. Dialogen och miljön är i det stora hela bra. Skådespelarinsatserna likaså, inte minst Viola Davis som jag tyckte var fenomenal. Tyvärr så rämnar väggen och illusionen bryts vid ett par tillfällen. Det skaver.

3/5

Vill tipsa om en film som berörde mig djupt och som skulle funka utmärkt som pjäs; The Man from Earth. Litar ni på mig så leta upp den och se den. Läs absolut inget om filmen innan, då pajar ni den.

Silverado

 

Det måste ha varit trångt på de vita dukarna 1985 för då fick vi nämligen en annan tung westernrulle i Silverado. Kevin Kline, Kevin Costner, Danny Glover och John Cleese(!). Vi ser också Rosanna Arquette i en mindre roll och den uppmärksamma läsaren känner igen efternamnet. Samtliga Rosannas fyra barn är skådespelare men kändast är nog Patricia Arquette, som jag känner bäst från Boyhood. Tittade igenom hennes filmer och såg en som berörde mig när jag såg den för herrans många år sedan, nämligen Stigmata. Det är en film som levt med mig, inte minst eftersom jag, inspirerad av filmen, på jobbet sjukade mig på grund av stigmatism ett par gånger utan att där blev uppföljningsfrågor.

Som många äldre filmer är där ologiska händelser och i denna även en del konstiga klippningar. Filmen är dock njutbar söndagsunderhållning och inget man ska vara rädd för.

3/5

Pale Rider

 

Sagt och gjort har jag dykt längre bak i tiden för att förkovra mig. Kanske har det faktum att jag spelat Red Dead Redemption II fått mig att blir lite sugen på att Westernfiera mig lite. För att tag sedan såg jag De Skoningslösa från 1992 men nu dör jag ner till 1985 och tog en stor tugga av Pale Rider. Vid tillfället var Clint Eastwood 55 år gammal, och det var då 14 år sedan han gjorde Dirty Harry. Han hade varit aktiv i 30 år, och har i dagsläget lagt på ytterligare 35 år till den skörden. Sanslöst.

Det är kul att titta på äldre filmer, framför allt när man ser saker som aldrig hade funkat i dag. I filmen så blir en fjortonårig flicka förälskad i Clintan och ber honom att förlusta sig. Clintan säger att 99 av 100 män hade tackat ja till det generösa erbjudandet, men att han inte är sådan.

Det kan nog bli en och annan western till innan jag lägger ner mina tillbakablickar och drömmer mig bort. Jag har dock provat tanken att leva på den tiden, som jag skulle göra med ett nytt plagg, men ganska snart kommit fram till att det inte riktigt passar.

3/5

The Butler

 

Det var något bekant med filmen men jag borde ju kommit ihåg om jag sett en film som kom 2013 och hade Forest Whitaker och Oprah Winfrey i rollerna. Jag hade fel och skyller allt på Netflix. Det kostar på att dyka ner och titta på filmer som inte har minst 20 år på nacken. 

Tyckte inte riktigt den var lika bra som förra gången jag såg den för första gången, men jag är inte butler för det.

3/5

The Prom

Meryl Streep, Nicole Kidman...intressant. Hmm...

VARNING!

Redan tre minuter in i den över två timmar långa filmen börjar de sjunga.

Double Jeopardy

Redan på konvolutet ser man att detta inte är en film från 2000-talet, även om det är å så nära. 1999 kom filmen ut, även om den svenska biopremiären faktiskt ägde rum år 2000. I huvudrollen ser vi Ashley Judd, som hade en liten roll och blev bortklippt i Natural Born Killers 1994. Denna biten av information gjorde mig sugen på att se om just den filmen. Affischnamnet är utan tvekan Tommy Lee Jones, som år 2000 var unga 54 år. Han blev dock inte bortklippt i Natural Born Killers och gjorde därefter en Batman och inte minst Men in Black. När filmen gick upp på svenska biografer hade Jones varit aktiv som skådespelare i trettio år och han kör på. Såg honom tidigare i år i Brad Pitts Ad Astra.

3/5

The Good Liar

 

Två fantastiska skådelspelare, Helen Mirren och Ian McKellen, battlar loss i denna pensionärernas version av poppiga hustler filmer. Mirren är 75 och McKellen 81 och är det möjligen så att murarna bryts ned undan för undan så man börjat inse att där finns en gigantisk målgrupp med tid till sitt förfogande. När de inte spelar golf, är på konstrundor eller lyssnar på radio såklart.

3/5

Mona Lisa Smile

 

I en bekant historia ser vi Julia Roberts entra en konservativ skola med radikala ideer (nåja). I birollerna finner vi idel bekanta ansikten som Kirsten Dunst, Maggie Gyllenhaal, Julia Stiles och Doominic West. För regi står Mike Newell, vars senaste långfilm, The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society, jag avnjöt. Newell har dock inte alltid gjort mysiga filmer som doftar kärlek och känslor utan har på sitt CV bland annat Donnie Brasco. Fast det är klart. När man varit med och gjort en film som Fyra bröllop och en begravning så blir man nog lätt placerad i ett fack. IMDB låter mig veta att hans första regi-jobb gjordes redan 1964 och han är fortfarande verksam. Imponerande.

3/5

The Crown - Season 1

 

Jag väljer nästan alltid bort serier där är en enorm hype kring, såvida jag inte har varit tidigt ute själv. Till exempel har jag inte sett Bron ännu. Klart bättre än förväntat. Sannolikheten är stor att jag kommer att se vidare...

The Secret: Dare to Dream

 

Alltså...ni hör ju själv på titeln. The Secret...Dare to Dream. Fråga mig inte. Jag känner mig smutsig och måste ta en dusch först. Kanske är det den stundande julen som får mig att gotta ner mig i feelgood. Jag vet inte.

2/5

Virgin River - Season 1 & 2

 

Efter att ha sett två säsonger av Virgin River känner jag mig skyldig för att ha slösat bort min tid. Det är mjukt, fluffigt och hjärtligt. Självklart finns där både små och stora utmaningar som väntar och mycket kretsar kring förhållanden av olika slag.

Genius by Stephen Hawking

 

Disney+ huserar även National Geographics katalog och jag satte klorna i Genius by Stephen Hawking. I varje avsnitt så avhandlas en av de stora frågorna, och vi möter tre helt vanliga människor som med lite utrustning , experiment, och ledtrådar själva kan komma fram till svaren.

Är du sugen på svaren på följande frågor så tycker jag man ska ta sig en titt:

• What are we?
• Where are we?
• Where did the universe come from?
• Are we alone?
• Can we travel in time?
• Why are we here?

Seriens svagaste punkter är att det är lite amerikaniserat, dvs för långsamt, med för mycket upprepningar och människor som reagerar och amatörfilosoferar. Styrkan är Hawking och den mumma av information, vackert presenterad. Tyvärr flashar det förbi lite för snabbt. Gillar dessutom att man får konkreta experiment för att i alla fall ha en chans att komma ihåg valda bitar. Tex hur många galaxer vi tror finns i universum, och hur man har räknat ut det.

Into the Wild

 

Den 28 April 1992 lämnade Christopher McCandless civilisationen på allvar och gav sig ut i Alaskas vildmark. Denna filmen är baserad på den resan och är gjord av Sean Penn. Den kom ut 2007 och blev en ordentlig hit. För tillfället vilar den i slutet av IMDB Top #250.  Allt Penn rör blir dock inte till guld. Hans senaste film kom ut 2016, och det var också den långfilm han gjorde efter Into the Wild. Den heter The Last Face och är en film som borde ha fastnat på min radar. Huvudrollerna spelas av Charlize Theron och Javier Bardem. Den bombade totalt. Hans nästa är så stadigt på gång och även den känns het. Josh Brolin, som jag gillar, spelar huvudrollen tillsammans med Katheryn Winnick, som jag nyligen spenderat sex säsonger med i Vikings.

Tillbaka till det vilda. Emile Hirsch spelar huvudrollen och tar oss med på ett äventyr. Filmen lämnar djupa spår och kommer för alltid att leva med dig. Se den.

5/5

They Shall Not Grow Old

 

Peter Jackson kavlade upp ärmarna och jobbade under många år på detta projektet där man tagit gammal svart-vit film från första världskriget och minst sagt hottat upp den. Detta borde med lätthet vara inkluderat i undervisningen för skolungdomar. En riktig dokumentär om hur helt jävla meningslöst det är med krig. Det är inget att glorifiera och något som bör undvikas. Visst, krig idag är fört på ett annat sätt, men meningslösheten består. Dessutom drabbar dagens krig civila på förmodligen ett helt annat sätt än för hundra år sedan.

Man blir illa berörd - men det finns inget annat sätt att ta in detta ämnet.

4/5

State of Play

 

Jag har grävt i forntiden och hittat fler filmer som lyckats slinka genom. Idag var det dags för State of Play, från 2009, med Russel Crowe, Rachel McAdams, Ben Affleck och några skvättar Helen Mirren, Robin Wright, Jason Bateman och Jeff Daniels. Väldigt bra casting. För regi står Kevin Macdonald, och efter att ha kikat på hans cv blir jag sugen på att se Last King of Scotland.

Stabil thriller

4/5

Shivers

 

David Cronenberg har hunnit regissera 42 filmer och skrivit manus till 33. Shivers var hans första långfilm, och den har jag sett. Cronenberg är känd för att ha gjort filmer som Flugan, eXistenZ och inte minst tokiga William S. Burroughs filmen Naked Lunch. Han har väl inte gjort så mycket väsen av sig på sistone och den senaste filmen jag såg var Eastern Promises från 2007 med Viggo Mortensen och Naomi Watts. En stabil rulle.

Shivers är gjord 1975 och är en zombirulle. Det vill säga om zombies blir helt besatta av sex. Trots lågbudgetvibbarna, inte minst på specialeffektsavdelningen, så tycker jag ändå den var lite underhållande.

"Roger, I had a very disturbing dream last night. In this dream I found myself making love to a strange man. Only I'm having trouble you see, because he's old... and dying... and he smells bad, and I find him repulsive. But then he tells me that everything is erotic, that everything is sexual. You know what I mean? He tells me that even old flesh is erotic flesh. That disease is the love of two alien kinds of creatures for each other. That even dying is an act of eroticism. That talking is sexual. That breathing is sexual. That even to physically exist is sexual. And I believe him, and we make love beautifully."

3/5

Inception

 

Jag har äntligen sett Inception. Hela. Filmen har så många ingredienser jag tycker om. Christopher Nolan, vars filmer alltid är sevärda och intressanta. Leonardo DiCaprio, Joseph Gordon-Levitt, Ellen Page och Tom Hardy, vars filmer jag ser så fort deras namn dyker upp. Alla fyra är bland mina favoriter. Ovanpå det så är filmen rankad som 13:e bästa på IMDB och den kammade hem fyra Oscars. Detta var i och för sig innan jag började mitt slaviska tittande av Oscars-rullar, men ändå.

Det beror inte på att jag inte försökt. Jag har sett första halvtimmen säkert fyra gånger men inte klarat av att titta vidare. Jag har blivit ointresserad. Detta är väldigt udda då jag sett enormt mycket skit genom åren. I vilket fall så känns det bra att ha lyckats. Jag tyckte filmen var ok, men inte fantastisk. Där är något med den som stör mig. Någonting som gör att den inte funkar. Jag är ju i absolut minoritet, men står fast vid det.

3/5

Puzzle

 

Livet är ett pussel, men också en film. Kelly Macdonald spelar huvudrollen i en myspysig rulle som handlar om en hemma-mamma som kanske varit hemma lite väl mycket utan att bry sig om vad som händer i verkligheten. Det är tills hon upptäcker....pussel!

Inte riktigt lika dumt som det låter dock.

3-/5

The Trial of the Chicago 7

 

Ännu mer 'Based on a True Story', när jag tog mig an The Trial of the Chicago 7, Aaron Sorkins nya rulle. Han är primärt känd för att stå bakom fantastiska manus (efter förlaga), för filmer som A Few Good Men, The Social Network och Moneyball. Han debiterade som regissör för Molly´s Game, för vilken han också stod för manus.

För denna filmen har man värvat Eddie Redmayne och Sacha Baron Cohen. Den kretsar uteslutande kring en händelse som utspelade sig i Chicago 1968 varpå en ökänd rättegång tog sin början. Absurt är bara förnamnet, men tyvärr tyckte jag inte den var särskilt bra.

2/5

Hillbilly Elegy

 

Ni vet när man sett en Based on a True story film och får se foton på de riktiga personerna vid eftertexterna. Holy shit! Gillar man det så är det nästan värt att se filmen. Amy Adams och Glenn Close är kändisarna även om huvudrollen, och berättaren, är sonen som spelas av Gabriel Basso och Owen Asztalos.

Ron Howard, med två Oscars i bagaget, står för regi. Det var nästan tjugo år sedan, med A Beautiful Mind där Russel Crowe spelade huvudrollen. Han står också bakom en av mina favoritfilmer som yngling. Filmen Willow kom 1988 och jag kan känna att den blivit lite bortglömd. Sådan tur är jobbar Howard med att göra en TV-serie, enligt IMDB. Sedan dess har han hunnit med att göra en hel del mög också. Så blir det när man jobbar med Tom Hanks, tänker jag. Hans senaste spelfilm innan denna var Solo:A Starwars Story, som i mina ögon var klart godkänd. Förutom Willow så har han fyra annonserade filmer i pipen så man kan ju knappast beskylla honom för att ligga på latsidan.

Hillbilly Elegy är sevärd, fast bara om man går igång på en lite långsammare två timmars rulle (1h56m). Glenn Close kommer säkerligen att få en Oscarsnominering att lägga till sina redan befintliga sju(!). Sedan fick hon sin första redan 1983 och racka därefter upp ytterligare 4 i snabb följd. Det dröjde 23 år innan hon 2012 fick sin sjätte och fick sin sjunde så sent som 2019. Faktum är att Amy Adams har sex nomineringar, alla mellan 2006-2019. Fortsätter hon i den takten har hon 11-12 stycken när hon gjort lika många filmer som Glenn Close.

Adams ska för övrigt ge sig in i superhjältevärlden härnäst och spela Lois Lane igen. Denna gången i Jack Snyder´s Justice League. 

3/5

Rebecca

 

Det ligger kärlek i luften, men allt är inte som det verkar. Da da da...

Rebecca utspelar sig 1935. Kläderna, omgivningarna och människorna är bedårande. Filmen bygger på en roman av Daphne de Maurier och filmatiserades av Hitchcock redan 1940. Det blev dundersuccé och filmen nominerades till 11 Oscars. Den knep bara två, men det var för Bästa Film, vilket är Hitchcocks ända i den klassen.

I nyinspelningen ser vi Lily James och Armie Hammer i huvudrollerna. Ann Dowd, som jag är en stor fan av, har en bilroll. Den lär inte bli nominerad till 11 Oscars. Filmen är helt ok, men lite ojämn.

3/5

Unforgiven

 

Som vän av ordning säkerligen observerat så har det dykt upp ett gäng äldre kvalitetsfilmer på Netflix. Kanske har de funnits där länge och det är först nu jag har fått upp dem i mitt flöde. Jag vet inte. Det jag vet är däremot att turen nu hade kommit till Unforgiven, med den lite klatchigare svenska titeln De skoningslösa. Jag har sett en hel del Clint Eastwood filmer genom åren, fast aldrig doppat tårna i hans westernrullar. Det är svårt att tänka sig att han bara ett par år efter denna regisserade och spelade i Perfect World. Det är ännu svårare att föreställa sig att Eastwood varit aktiv ytterligare 28 år efter denna filmen kom ut. Han var 62 vid tillfället. Filmen genererade också Eastwoods första Oscars, för bästa regi och för bästa film. Han har ytterligare två som han kammade hem 2005 med Million Dollar Baby. I Unforgiven får vi även se Morgan Freeman och Gene Hackman, för att nämna två. 

Jag är ledsen. Detta är inget mästerverk, även om det säkert vid tiden den kom var en ny typ av film där anti-hjälten får träda fram i en värld av gråskala. Helt klart sevärd dock.

3+/5

Sour Grapes

 

Sour Grapes är en enormt underhållande dokumentär som handlar om vin. Jag vill inte säga mer. Bara se den.

3+/5

Arkansas

 

Va! Två filmer i rad med Vince Vaughn. När hände det senast? Rätt svar är 2004 när han var med i både Starsky & Hutch och Dodgeball-filmen. När hände det senast att man tittade på två filmer i rad med Vince Vaughn där han är seriös. Svar: 2020.

Arkansas har ingredienser för att bli en kultfilm. Man har bra skådespelare. Liam Hemsworth och framförallt Clark Duke är bra. John Malkovich är med. Den är berättad på ett bra sätt och dialogen är underhållande. Ändå är där något som inte riktigt klickar och tar filmen till de högre höjderna.

Rekommenderas

3+/5

Dragged Across Concrete

 

Efter att ha öst fylle-hat mot judar har Mel Gibson minst sagt haft det lite körigt. Till exempel gjorde han inte en enda film mellan 2004 och 2010. Incidenten inträffade 2006 och kanske är det så att han kommer att synas lite mer frekvent framgent. I Dragged Across Concrete spelar i alla fall Gibson tillsammans med Vince Vaughn, av alla personer, två snutar med många mil på mätarna.

Helt ok!

3/5

The Usual Suspects

 

De misstänka, som den heter på Svenska, är ytterligare en ikonisk film som fått ett återbesök.

Manuset är skrivet av Christoper McQuarrie, som efter The Usual Suspects varit inblandad i en hel del tveksamma filmer. Efter lysande Edge of Tomorrow, där Tom Cruise är i en Groundhogday-rulle med tunga vapen, så har hans karriär dock tagit fart. Gissar att Tom Cruises gäng då han efter The Mummu jobbat med Mission Impossible och Top Gun. Länkarna till Cruise går faktiskt längre tillbaka i tiden och han var även inblandad i Valkyria och Jack Reacher.

Vad gäller regissören, Bryan Singer så har det mest blivit en massa X-Men filmer, även om han faktiskt också var inblandad i Valkyria. Hans senaste rulle var Bohemian Rhapsody, så även där kan man misstänka att karriären tagit fart igen.

I vilket fall så rekommenderar jag ett återbesök tillsammans med de misstänkta. 

5/5

A room with a view

 

Ett rum med utsikt, som den heter på Svenska, var nominerad till hela åtta Oscars. Man lyckades kamma hem tre, bland annat för bästa screenplay, om arbetat från en novell av E.M. Foster. Ruth Prawer Jhabvala som fick den Oscarn lyckades upprepa bedriften när hon gjorde screenplay på en annan av E.M. Fosters böcker 1992 i Howards End, med bland annat Anthony Hopkins och Emma Thompson. 

A Room with a View är från 1985 och vi får se Helena Bonham Carter, tjugo år gammal, göra sin långfilmsdebut. Judi Dench och Daniel Day-Lewis medverkar även dem och tar oss med på en härligt Austen-lik upplevelse, där inget problem är för litet. Det är underhållande att låta sig svepas med, även om jag tycker att filmen har åldrats lite väl mycket.

3/5

The Big Lebowski

 

Det hade gått helt för många år sedan jag såg Coens mästerverk och min största fråga var om den 2020 fortfarande skulle hålla. Rollistan är spektakulär och det är inte bara Jeff Bridges och John Goodman utan även Philip Seymour Hoffman, Steve Buscemi och Julianne Moore. Frågan är om inte John Goodman är bäst. Få har under så lång tid lyckats leverera så många högkvalitativa upplevelser som bröderna Coen. Big Lebowski är från 1998, och ett par år innan det hade man manglat ut Fargo. Redan 1987 så kom Arizona Junior med Nicolas Cage och Holly Hunter och 1990 kom Miller´s Crossing, där för övrigt John Turturro, som också syns i The Big Lebowski medverkade. De har kammat hem fyra Oscars, där No Country for Old Men var den mest tongivande med tre. Fargo gav dem den första. För första gången på länge ska Joel köra ett projekt på egen hand. I vanlig ordning står han för screenplay och regisserar i Shakespears Macbeth. Coens version heter The Tragedy of Macbeth och har i rollerna bland annat Danzel Washington och Frances McDormand. Det kan ju inte gå fel, tänker jag.

The Dude levererar även 2020.

5/5

Spider-Man: Into the Spider-Verse

Jag brukar hålla mig borta från animerade filmer, säger jag i posten efter att jag postade en länk till Rick and Morty. Ok, kanske inte hålla mig borta då. Men inta en skeptisk utgångsposition. Med Spider-Man:Into the Spider-Verse var det nästan omöjligt då den blivit tokhyllad redan från starten. Artistiskt sätt så är det 5/5 och man njuter av scenerna. Jag blir glad när det lönar sig att göra animerade filmer som inte är Pixar/Disney, säger jag samtidigt som jag mycket väl vet att Disney äger Marvel. Men ni får fatta ändå vad jag egentligen menar.

4/5

Smokin' Aces

 

Jag har försökt komma på hur jag har kunnat missa denna filmen. Det tog mig ett litet tag sedan kom jag på att det var under en period när jag jobbade helt för mycket och året efter fick barn #1. Med andra ord inte alls konstigt. Denna filmen har i alla fall på papper ingredienserna för att jag ska nappa direkt. Mäktig rollista i form av Ray Liotta, Ryan Reynolds, Ben Affleck, Andy Garcia, Alicia Keys, Chris Pine, Joel Edgerton, Jason Bateman och Jeremy Piven. Smokin' Aces håller 100km/h från början till slut. Du bjuds på ren och skär våldsunderhållning med ett rikt galleri. Upplägget är ganska likt en heist-film, något som alltid attraherar mig. Du har väl förresten sett Rick and Morty S04 E03 där ett helt avsnitt dedikeras till heist-filmer. De besöker till och med något som heter HeistCon. 

Försmak för Rick and Mortyavsnittet kommer här:

3/5

Kadaver

Kadaver är en norsk historia. Nej, inte en sådan. Detta är tänkt att vara en skräck-film men tyvärr tappade jag fokus den första halvtimmen då jag inte tyckte det hängde ihop. Ett tänkt dystopiskt samhälle kan logiskt sett inte fungera och se ut som den bilden de presenterar. Jag blir inte övertygad, och då ger jag upp.

Det bästa med denna filmen är att den var kort.

1/5

Motherless Brooklyn

 

Jag har precis tittat på Edward Nortons Motherless Brooklyn. Norton står för manus på en förlaga av Jonathan Lethem. Han står även för regi och så spelar han huvudrollen. I andra roller ser vi Gugu Mbatha-Raw, en gammal Alex Baldwin, en skäggig Willem Dafoe, Bobby Cannavale, ett kort inspel av Bruce Willis, ett kort inspel av Leslie Mann och Michael Kenneth Williams som i The Wire spelade Omar Little. Många kända namn och bra insatser. Sist Norton provade på att regissera var år 2000, och då spelade Ben Stiller och Jenna Elfman huvudrollerna. Karaktären som Norton spelar har Tourettes syndrom, och nog siktar väl Norton med det på att dra hem en Oscar efter att har varit nominerad tre gånger tidigare. Fight Club var inte en av dem, och faktum är att fast Fight Club på IMDB rankas som den 11:e bästa filmen så blev den bara nominerad till en Oscar, och det var för bästa ljud. Nej, år 2000 var året med American Beauty, Magnolia, Den gröna Milen, I huvudet på John Malkovich och inte minst Ciderhusreglerna Matrix. Vilket jäkla filmår det var. Måste också nämna The Talented Mr. Ripley, Sjätte Sinnet och Insider. Vad gäller Fight Club så var killen som skrev novellen som manuset är baserat på igång med ett par nya filmer. Killen heter Chuck Palahniuk och filmen heter Snuff. Jag tycker ni ska smaka på följande handling:

Cassie Wright, a retiring porn star, along with her assistant Sheila, sets out to trump Annabel Chong's record by filming herself having sex with 600 men. As the men wait their turns, secrets, double-crosses and death all play a part.

Filmen var helt ok och får med sina 2h 24min

3+/5

Holmes & Watson

 

Jag har precis sett en av årets absoluta bottennapp. Will Ferrell brukar vara lite av min guilty pleasure. Det är inte sådär fantastiskt bra men han lyckas oftast få en att dra på smilbanden, dessutom står han bakom en av de bästa julfilmerna i Elf. Detta är däremot en tågolycka, ni vet en sådan som händer i Indien. 7900 personer dör för att två vagnar spårar ut. Typ.

Castingen är det inget fel på. Vi ser bland andra Ralph Fiennes, Rebecca Hall, Kelly Macdonald och Rob Brydon.

Filmen försöker så hårt att vara rolig och antalet potentiella roligheter är rejält tilltagen. Genomförandet från Ferrell och John C. Reilly är så genomruttet och manuset är i ungefär samma klass. För manus står förresten ingen mindre än Etan Cohen, som bland annat har skrivit manus till Tropic Thunder, Get Hard (som jag tyckte var bra) och Tv-serien Timon & Pumpaa. Jag trodde först det var Ethan Coen och fick nästan psykbryt när jag tänkte på det. Tänk vilken skillnad ett par bokstäver kan göra. Det gjorde i alla fall att jag kunde andas igen.

Will Farrell har massor med projekt i gång och en av dessa är den amerikanska versionen av 100-åringen där han ska spela Allan. Passande! När man har en svensk fru, som Ferrell har, så verkar man springa på en hel del projekt med svenska kopplingar vilket inte minst hans Eurovision film bevisade. Han spelade också med i Ruben Östlunds US-version av Turist, döpt Downhill, som kom här i början på året och fick svaga recensioner. Östlunds nästa heter förresten Triangle of Sadness och har Woody Harrelson med på tåget.

1+/5

The Mandalorian - Season 1

 

Så kom då Disney+ till Sverige och jag som blivit för lat för att ladda ner filmer kunde bänka mig för att se Mandalorian. Jag är ingen diehard fan av Starwars och orkade faktiskt inte ens igenom nian. De fristående filmerna, Rogue One och Solo, har funkat bättre. Just Mandalorian sticker ut då skaparen bakom serien är Jon Favreau, mysgubben som spelar i Chef och Iron Mans säkerhetssnubbe Hogan. Funfact är att Favreau faktiskt gjorde rösten som den fyrarmade piloten Rio Durant i Solo: A Star Wars Story.

Jag tycker TV-serien levererar. Star Wars funkar bra när man skalar ner det. Säsong två är redan i antågande och precis innan denna posten såg jag det andra avsnittet som kom i fredags.

Dokument utifrån: Mullvaden – undercover i Nordkorea

 

Jag fick denna rekommenderad till mig och tänkte att det nog inte kunde skada att i alla fall kolla in den. Jisses vilken jäkla historia. Har du inte sett den ska du kasta dig på länken nedan och börja streama bums. 

Länk till SVT Play

Enola Holmes

 

Visste du att Sherlock och Mycroft hade en lillasyster som hette Enola? Via Wikipedia står det inget om detta släktskapet men jag får sådan tur lära mig att det råder delade meningar om huruvida den korrekta termen för beundrarna är sherlockianer eller holmesianer. Detta är dock kunskap jag önskade att jag aldrig hade tagit till mig. Tydligen är en person som heter Nancy Springer personen som fött fram Enola och gett ut sex böcker om det på köpet.

I huvudrollen ser vi coola Millie Bobby Brown, ej att förväxla med Bobbi Kristina Brown. Den senare var kärleksbarnet mellan Bobby Brown och Whitney Houston och har dessutom varit död i fem år. Den förstnämnda Brown kände jag bäst som Eleven från TV-serien Stranger Things. Sherlock spelas av Henry Cavill, som gör det bra. Önskar dock att han jobbat med nästa säsong av The Witcher istället.

3/5

Birds of Prey: And the Fantabulous Emancipation of One Harley Quinn

 

Margon Robbie är verkligen Harley Quinn. Hennes Quinn karriär inleddes 2016 i den hårt bombade Suicide Squad, som för övrigt skall rebootas redan nästa år där tydligen Joel Kinnaman skall få vara med och leka. Givetvis är uppföljare planerade men det som fångar mitt intresse gällande Robbies kommande karriär är såklart Barbie, en film jag skrivit om tidigare. Här snackar vi utmaning.

Det finns så många andra bra superhjältefilmer att sätta tänderna i och såvida ni inte är djupt emotionellt investerade i Harley Quinn så hade jag skippat denna.

2/5 

Freedom Writers

 

Tittar man på konvolutet så skulle man kanske gissa att detta är en thriller från 80-talets slut men det är i själva verket en biografisk feelgood historia som igen berättar för alla Amerikaner att alla har chansen att bli något om de bara kämpar (och får bra vägledning). Filmen kom ut 2007 och Hilary Swank hade för ett par filmer sedan boxat sin väg i Clint Eastwoods Million Dollar Baby. En film som kammade hem fyra Oscars och rankas som den 207:e bästa filmen någonsin. Det slog mig att jag faktiskt har en Swank film på min att se-lista, nämligen I Am Mother, vilket är något jag ser fram emot. Swank har faktiskt två Oscars, förutom ovan nämnda Million Dollar Baby så fick hon även en 2000 för Boys Don't Cry.

För Freedom Writers står en kille som hter Richard LaGravenese för regi och manus efter förlaga. Hans CV är imponerande och han har varit inblandad i högkvalitativa filmer som Fisher King, Broarna i Madison County, Mannen som kunde tala med Hästar och på senare år Unbroken. Han jobbade även med Swank i en annan film samma år, PS I Love You.

3/5

The King

 

Jag har fortfarande inte förstått storheten hos Timothée Chalamet. Efter att ha sett både denna och Woody Allens A Rainy Day in New York känner jag mig bara förvirrad.

Det här är två timmar och tjugo minuter jag inte kommer att få igen. Den är snyggt gjord men saknar totalt handling och jag jämställde den Christopher Nolans Dunkirk. Skillnaden är väl att Dunkirk känns lättare att relatera till. The King blir aldrig lika personlig. Dessutom så, nu när jag läser på, så är kännare irriterade över att det är helt för mycket hittepå och inte alls någon historisk korrekthet. Eftersom jag varken kan eller vet något så väger det inte heller in i mitt svaga betyg.

2/5

The Queen's Gambit - Season 1

 

The Queen's Gambit ligger för tillfället ett på IMDBs popularitetslista, ej att förväxla med betyg även om det är mer än ok även på den fronten.I huvudrollen ser vi Anya Taylor-Joy, vars nyinspelning av Jane Austins Emma jag har på min lista. Denna han före, men jag är inte ledsen för det. Denna serie osar av kvalitet och får en att känna sig härligt nerdig. Rekommenderas!

Man of Tai Chi

 

Keanu Reeves regisserar denna fightingfilm med Tiger Hu Chen i huvudrollen. Snygga fighter så det förslår men annars en ganska slätstruken historia, som väntat.

3/5

Vad gäller Keanu så är det enda som gäller Cyberpunk 2077 och nu är väntan kort. Det är december som gäller. Checka trailern från 2019 och njut...

Dolemite Is My Name

 

Dolemite Is My Name är en bibliografisk film som handlar om Rudy Ray Moore. Detta är en roll som klippt och skuren för Eddie Murphy och ibland känns det som om den lika gärna skulle kunna handla om han själv om man flyttat fram handlingen en 10-15 år i tiden. Lite underhållande, lite lökig.

3/5