Ewan McGregor, Stellan Skarsgård och Damian Lewis slår sina påsar ihop i en le Carré roman med regi av Susanna White. Ett par alster baserade på le Carré romaner har det blivit genom åren och de är oftast sevärda - och så även här även om det inte brillierar. Lite tröttsamt att se Skarsgård som ryss, djupt pulsande i fotspår från Dolph Lundgren och kanske framförallt Peter Stormare.
3-/5
Varje gång jag ser Guy Pearce så tänker jag på hur bra L.A. Konfidentiellt var(är?), hur ännu bättre Memento är och Pearce har haft svårt att hitta andra bra filmer de senaste 25 åren. Detta är tyvärr inget undantag. För regi och del i manuset står Simon Stone, vars förra film, The Dig(2021), fick tummen upp av mig.
Här är det något som skaver. Filmen är inte helt olik Brit Marlings TV-serie "A Murder at the End of the World" som kom för ett par år sedan. Men där gavs det tid för att berätta historien. Vad jag minns var även castingen bättre. Marlings nästa project är tillsammans med Natasha Lyonne, som jag på allvar stiftade bekantskap med i underhållande Russian Doll.
Tyvärr kan inte Keira Knightley rädda filmen - och när jag tänker på det så är hon en av många kugghjul som inte riktigt gör att maskinen snurrar som den ska.
2/5
Jag gillar sportfilmer som inte direkt handlar om sport, utan mer spelet kring det. Moneyball (2011) är en favorit, och framgångarna den rönte kan mycket väl fått Draft Day att hända. Den amerikanske fotbollsdraften, en obegripligt mossig företelse för all utom de invigda. Man håller alltså på under tre dagar, 14-16 timmar effektiv tv-tid och väljer 250-260 spelare.
På grund av, absolut inte tack vare, AI så vet jag nu ännu mer än vad som förmedlades i filmen.
3/5, fast bara för att jag gillar genren och Kevin Costner.
Eden bygger på en verklig händelse, eller snarare en uppsjö av händelser som enligt flera källor inträffade på en av Galapagos-öarna mellan 1929 och 1935. Hela historien är som ett skådespel i sig - Fredrich Ritter, den tyska läkaren och hans patient/älskarinna. Det tyska paret Wittmer och inte minst Baroness Eloise von Wagner Bosquet och hennes två älskare. Ibland överträffar verkligheten dikten.
De mest namnkunniga i castingen består av Jude Law, Ana de Armas och Sydney Sweeney. Regi står enormt produktiva Ron Howard för. Howard har bland annat regisserat A Beautiful Mind, som bland annat gav honom sina två Oscars (regi/producent) och Frost/Nixon (som gav honom två nomineringar). När jag tittar på hans filmografi bestående av 157 producentposter och 53 för regi så ser jag att han just regisserat Hillbilly Elegy, Solo: A Star Wars Story, Da Vinci-koden och Apollo 13.
3/5
Av en händelse blev nästa film True Grit (se förgående post för en förklaring). Jeff Bridges, Matt Damon och Josh Brolin får ursäkta, men den verkliga stjärnan i filmen är Hailee Steinfeld. Jag såg (men missade) henne i Sinners, och även så i The Marvels.
Filmen nominerades till hela 10 Oscar - men kammade noll.
Filmen streamades från SVT - men togs tyvärr bort 2/11
4/5
Kan en film från 1969 vara sevärd? Det var visserligen det bästa 1969 har att ge oss, i alla fall om man ska tro Oscar - där man vann bästa film, bästa regi och bästa manus. Till på köpet blev både Jon Voight och Dustin Hoffman nominerade för bästa huvudroll, men fick gå hem tomhänta. Den som vann det året var för övrigt John Wayne i filmen True Grit, eller De Sammanbitna som den kallades i Sverige. Gjorde inte Coen-bröderna en film som hette True Grit 2010. Yes Box! och tydligen är det baserat på Charles Portis western-rökare. Nu har jag i alla fall lärt mig att Coen gör remakes.
Midnight Cowboy är mörk och deppig och jag ställer mig frågande till varför man inte gjort en remake på denna. Den hade stor kulturell impact och var den första X-ratade filmen att vinna en Oscar.
Ni hittar den på SVT, där den streamas from till 23/11
4/5
Vince Vaughns filmer brukar alltid vara småmysiga och puttra på - men i denna filmen tycker jag inte riktigt att det går hem. IMDB har börjat extrahera och summera text från recensioner och nämner som första punkten "Authenic emotion".
2/5
Rowan Joffes kanske mest kända film som han skrivit manus till är nog 28 veckor senare, då tillsammans med två andra snubbar. Han har även varit inblandad i manuset till en av stjärnfotografen Anton Corbijns filmer. Han är aktuell i och med manus till Edward Bergers film Ballad of a Small Player, med Colin Farrell och Tilda Swinton.
Men nu skulle det ju handla om Before I go to Sleep, där han står både för manus (från förlaga - bok av S.J. Watson) och regi. Stark cast i Nicole Kidman, Colin Firth och Mark Strong. Där finns något i filmen som flirtar med Sjätte Sinnet.
3/5
