Punch-Drunk Love (2002)

 

Jag hade av någon anledning inte sett Punch-Drunk Love, med Adam Sandler och Emily Watson i huvudrollerna och Luis Guzmán och Philip Seymour Hoffman i biroller. Manus och regi står Oscars-aktuella Paul Thomas Anderson för. Allt är med andra ord riggat för att jag fullkomligt skulle älska filmen, men det gör jag inte.

Det är kul att se Sandler inte göra tramskomedi, även om jag uppskattar de filmerna med honom. Utan detta kanske vi aldrig hade fått en Uncut Gems, vad vet jag.

Med detta har jag sett alla PTAs filmer utom hans första, Hard Eight, och Licorice Pizza. Den senare är jag verkligen sugen på att se och får väl ge mig på jakt efter en streamingplattform nära mig.

3+/5

Agatha Christie's Seven Dials - Miniserie

 

Mia McKenna-Bruce spelar huvudrollen i en miniserie baerat på en Agatha Christie-roman, men klarar inte riktigt bära rollen. Helana Bonham Carter och Martin Freeman syns i framträdande biroller.

Där är ett lager, eller en yta, i serien som jag inte riktigt kan sätta fingret på men som gör att något inte funkar. Den lyckas inte suga in mig och kontentan blir att det bästa med serien var att den var kort.

The Unbearable Weight of Massive Talent (2022)

 

Jag ville ha mer av Tom Gormican och Kevin Etten och kastade mig således raskt in i en film med ett långt namn. Detta är en buddy komedi med Nicolas Cage och Pedro Pascal, men mest av allt om Nicolas Cage. Detta är en fantastisk meta-film men det är nästan roligare att prata om och tänka på den, diskutera grepp och repliker - snarare än filmen själv.

Ni vet väl förresten att Nicolas Cage har en Oscar, som bästa huvudroll i fantastiska Leaving Las Vegas (1996). Frågan är om den håller idag? Visste ni förresten att ett av hans barn heter Kal-El Cage.

3+/5

Anaconda (2025)

 

Jag har absolut inget emot Jack Black, men ibland blir han lite mycket. Detta är jag nog knappast unik om att tycka, det är ju hans signum. Här tonar han dock ned sig. Allt är relativt. Vi ser också Paul Rudd, Steve Zahn och Thandiwe Newton. Zahn är nästan bäst. Newton känns underutnyttjad.

Vad som också är bra är hela filmen. Den är så jäkla meta. För regi står Tom Gormican, som skrivit manus tillsammans med Kevin Etten. Paret blev uppmärksammade för The Unbearable Weight of Massive Talent med Nicolas Cage. Jag är så sugen. De gjorde också en hyfsad leverans i form av manuset till den nya Axel F filmen från 2024.

Filmen bygger på Anaconda(1997) där John Voight, Jennifer Lopez, Eric Stoltz, Owen Wilson och Ice Cube befinner sig ute i jungeln i jakt på en episk gigantisk orm. Vilken jäkla cast. Den stoltserar med 4.9 på IMDB, ska nämnas. Att 2025 göra en film som handlar om ett gäng som skall göra en spirituell uppföljare av denna är modigt, och kul.

Denna filmen är inte lika uppskattad som Nicolas Cage-meta-filmen, men jisses vad jag skrattade. Där är några fantastiska scener och repliker som kommer värma mitt kalla hjärta en lång tid framöver. Det roliga är att sällskapet, i form av barn 9, 11 och 14 hade precis lika kul - även om vi inte skrattade åt samma saker.

Klart att den har brister - men det går inte att argumentera emot underhållningsvärdet. Jag kan också argumentera för det med en fotbollsmetafor. Messi kan få 10/10 i betyg i en match genom att avgöra den med ett mål efter att ha varit anonym i större delen av matchen. Detta är en 10/10 scen - annars ett hyggligt arbete med många fniss och skratt. Betyget blir...

4/5

Heretic (2024)

 

Hugh Grant har mer och mer börjat finna sin nya plats här i livet och jag tycker han framstår som en verklig livsnjutare som väljer projekt han verkar tycka är kul. Med tanke på hans enormt framgångsrika karriär så lär han endast fortsätta jobba för att han tycker det är kul. Vilken filmografi, som sträcker sig tillbaka till 1982.

I Heretic, med manus och regi av Scott Beck och Bryan Woods, får Grant sällskap av Sophie Thatcher (senast sedd i Companion) och Chloe East. Jag har tidigare sett en Beck/Woods, nämligen deras 65(2023) med Adam Driver. De skrev också manus till Sophie Tatchers första långfilm, The Boogeyman (2023).

Detta är en ganska bra film. Jag gillar hela upplägget, inledningen och en bit in är den brilliant. Tyvärr tycker inte jag att man klarar av att få ihop det på ett sätt som passar mig. Man tappar mig. Det blir lite för långsökt och omständligt. Det håller inte riktigt ihop.

3/5

The Substance (2024)

 

Man hade ju hört en del om denna rullen. Demi Moore hyllad. Margaret Qualley modig (läs: naken). I vilket fall så har Coralie Fargeat skapat något underhållande. Filmen är Oscars-nominerad för bästa film, bästa regi och bästa manus. Vilket genombrott för Fargeat, med sin andra film i karriären. Vilken återkomst för Moore, som är hyllad för att honom är modig (läs: naken och gammal...samtidigt).

Detta är såklart rakt in i vedboden för mig. Bra, kul och intressant.

4/5

David Bowie: The Final Act (2025)

 

En fin och lite annorlunda dokumentär. Fokus är inte på hans största framgångar, utan snarare hur han var som person och de mindre populära projekten han jobbat med. En del är bra, en annan känns hämtat från en hatt. Gillar också lite härliga gamla tv-klipp - tex att Bowie såg Internets storhet tidigt.

3+/5

Prey (2022)

 

I ett svagt ögonblick tänkte jag att jag skulle se massa Predator-filmer. Aliens har man ju sett, men dess kusin från landet har blivit lite bortglömd. Egentligen var jag sugen på den första filmen med Arnold, men med tanke på att Prey rankas som den näst bästa var det bara att bänka sig. Intresset synkar såklart också med Predator:Badlands (2025), som säkert snart hittas på en streamingplattform nära dig, såvida du har Disney då.

Dan Trachtenberg var en annan orsak, och då är det inte bara namnet som lockar. Hans första långfilm, med regi och manus var 10 Cloverfield Lane(2016), som jag belönade med en 4 när jag såg den. Detta är blott hans andra film. Blown away! Håll ögonen på Trachtenberg, där kommer att komma fin-fin underhållning.

4/5

Silverado (1985)

 

En riktig westernrulle med Kevin Kline, Scott Glenn, Danny Glover och Kevin Costner som "gänget, men med många andra speciella castingval. Det som inte alls funkar är John Cleese, som brittisk sheriff i en dammig småstad. Brian Dennehy är däremot lysande i sin roll som en härlig och kamratligare version av Sheriffen i Nottingham. 

Karaktärerna introduceras på ett härligt vis och där är många bra scener och rykande one-liners. Dock känns det lite tramsigt emellanåt, som ett häftigt grabbgäng som är ute på rackartyg. Det träffar inte mig helt, även om jag blir underhållen.

För regi och manus står Lawrence Kasdan, som är mest känd för sina manus. Han har skrivit Star Wars V och VI + Jakten på den försvunna skatten tillsammans med Lucas i början på 80-talet. Han har, under 90-talet skrivit Bodyguard och Wyatt Earp och här på 2010-talet så har han varit inblandad i såväl The Force Awakens som Solo: A Star Wars Story. Kul!

3+/5

The Covenant (2023)

 

Guy Ritchie måste tillhöra en av de mer produktiva och ojämna regissörerna som finns. Hans bästa verk ligger fortfarande 25 år bak i tiden. Normalt flexar han på sina Uk Gangsta-muskler, även om han ibland gör avsteg, som här i The Covenant.

Stabil, spännande och bra på många sätt - trots att jag egentligen är lite trött på temat amerikanska soldater i öknen.

4/5

Rebel Ridge (2024)

 

Korrumperade poliser i en småstad i USA med Don Johnson som kung. I huvudrollen ser vi dock Aaron Pierre, som med ett ganska matigt CV sedan starten 2017 inte riktigt lyckats slå genom. Tyvärr hjälpte inte heller denna filmen honom att ta klivet, vad det verkar. Johnson är stabil. För manus och regi står Jeremy Saulnier, med ett par ganska starka filmer (i alla fall enligt IMDB) i form av Green Room och Blue Ruin under bältet.

Filmen har blivit belönad med en Critics Choice Award för "Best Movie Made for Television", vilket jag tycker det sammanfattar det bra, även om det ledde mig ner i ett kaninhål kring varför denna kategorin ens finns.

Jag tror säkert vi kommer se mer av både Pierre och Saulnier framöver.

3/5

Bone Tomahawk (2015)

 

Den låg där i veckor, kanske månader, och pockade på min uppmärksamhet. Till slut klickade jag "Spela upp" och ångrar mig inte. S. Craig Zahler står för regi och manus i hans första långfilm. Jag gillar miljön och det ganska långsamma tempot. Där är något med den som sticker ut, samtidigt som detta inte kommer att vara en film för alla. Där är kontraster som tilltalar och en mystik som omger den.

4/5

Love & Other Drugs (2010)

 

En charmig Jake Gyllenhaal, en bedårande Anne Hathaway och en underhållande Oliver Platt är några ingredienser när såväl gnistor som komplikationer uppstår. För regi står rutinerade Edward Zwick, som tidigare gjort Tom Cruise-filmen Den siste samurajen(2003), vars IMDB-betyg (7.8) jag var tvungen att ögna både en och två gånger. Han följde upp den filmen med Leonardo DiCaprios Blood Diamond, som blev unisont hyllad. Han är inte överdrivet produktiv, men nog känns det som att han har mer att ge med det CV:t. Dessutom har han som producent fått en Oscar för Shakespeare in Love(1998) och blivit nominerad en gång för Traffic(2000).

Om vi nu återkommer till filmen jag sett i fråga så kom det sig så att jag nästan halvvägs in insåg att jag sett den förut. På 15 år hinner man glömma mycket, och jag beslöt mig för att se färdigt den. Småmysig, är väl känslan man tar med sig.

3/5

The Fall Guy (2024)

 

The Fall Guy är en film film med Ryan Gosling och Emily Blunt i rollerna. Fokus läggs på stuntmännen, vars jobb säkert också ses som höjdpunkten i filmen. Mycket explosioner och bilstunts blir det, vilket kanske är att förvänta sig när "The Director of Bullet Train" (den med Brad Pitt) är inblandad. Ganska kul musikval. Där är dock något med filmen som skaver, men jag har ändå ganska kul.

3/5

Dredd (2012)

 

Ett par år innan Alex Garland tog oss med storm i sin regidebut av Ex Machina som han också skrev manus för så var han inblandad i manus-snickrandet av Dredd. Regi står Pete Travis för, vars karriär mest kretsat kring TV. Karl Urban, mest känd från The Boys spelar Dredd-himself. Kommer ihåg Stallone-rullen Judge Dredd (1995) där också Max von Sydow var med. Själva filmen var kritikermässigt att betrakta som något av en kalkon.Kommersiellt lyckades man dra in $113M och därmed med nöd och näppe täcka produktionskostnaden på $90M, där man inte räknar in marknadsföring och distribution.

För Dredd satte man siktet lägre med en $40M budget, men inte heller där lyckades man speciellt bra. Källor anger att man spelat in ungefär precis det. Det blev med andra ord inget guldägg denna gången heller även om IMDB-betyget ligger på förhållandevis höga 7.1 i skrivande stund. 

Jag tyckte den var sevärd, och dess 1h 35m är föredömlig. 

3/5

Stillwater (2021)

 

Sprang på denna filmen av en tillfällighet och slogs av hur produktiv Matt Demon är, även om det är lite hit or miss. Hans The Instigators var riktigt dålig men jag kommer ju ändå att se The Rip, där han spelar mot Ben Affleck. I Stillwater spelar han en oljearbetare, för tillfället utan jobb vars dotter, Abigail Breslin, har lite utmaningar med rättvisan.

För manus och regi står Tom McCarthy, tidigare Oscarsvinnare med Spotlight(2015), där han också fick en nominering för bästa regi. McCarthy står också bakom manus till Disneys Upp.

Jag gillade den.

3/5