Edge of Tomorrow

Tom Cruise gör inga dåliga filmer, var under många år något som jag med bestämdhet hävdade. Inte för att Cruise är så fantastisk skådespelare, utan för att han, och hans agent får man förmoda, har haft en näsa för att välja bra manus.

Detta var en sanning fram till 2005, där han precis gjort filmer som Eyes Wide Shut, Magnolia, Vanilla Sky och Minority Report. Sedan började nedåtspiralen med Världarnas Krig, Lejon och Lamm, Valkyria och Knight and Day.

Nu har Cruise dock fått lite revange i Oblivion, som jag tyckte om. Även Edge of Tomorrow levererar en underhållande historia, i bästa Groundhog Day-anda.

3/5

A Walk Among the Tombstones

Snyggt uppställd story och stabilt skådespeleri från Neeson i en klassisk detektivhistoria där handlingen rullas upp likt fryst smördeg.

3/5

22 Jump Street

Mina förväntningar var väldigt låga när jag tjongade in VHS:en i spelaren. Givetvis är det driver med pubertal humor, men 22 Jump Street klarar av att leverera skämten på en bra nivå.

3/5

The Maze Runner

Den monumentala succeen för Hunger Games har satt igång en våg av filmatisering av liknande filmer. Senaste ut innan Maze Runner var Divergent. Trenden är att göra 3 eller 4 delar av det. Filmbolagen måste älska det - nu kan de ju använda samma mall som de stora datorspelsjättarna jobbar efter - med en release varje år.

Helt ok underhållning.

3/5

The Rover

Guy Pearce och Robert Pattinson gör vad de kan. Verket som filmen är baserad på lär ha fått plats på en A4. Det som sticker ut mest i filmen är soundtracket.

David Michôd gör sin debut som långfilmsregissör, också med som författare, något han dock med framgång gjort i Hesher och Animal Kingdom. Den senare blev Oscarsnominerad 2010 och hade även den Guy Pearce i en ledande roll.

2/5

The Hundred-Foot Journey

Kul för Lasse Hallström att få till en hit. Det var ett tag sedan. Han får god hjälp av Helen Mirren, som står för en god insats.

3/5

Boyhood

Its a movie about nothing, eller livet som vi kallar det.

"Filmed over 12 years with the same cast, Richard Linklater's BOYHOOD is a groundbreaking story of growing up as seen through the eyes of a child named Mason (a breakthrough performance by Ellar Coltrane), who literally grows up on screen before our eyes. Starring Ethan Hawke and Patricia Arquette"

4/5

Begin Again

Kiera Knightley står för en hel del konstiga scenar när hon låtsas framföra musik, och Mark Ruffalo står brevid och klappar takten. Klapparna är såvitt jag kunde se inte klapp-back, utan live.

3/5

Labor Day

Jag har aldrig riktigt haft en relation till Josh Brolin, men efter att ha sett honom på ett program där han blev intervjuad blev jag överraskad. Roligt då att jag strax därefter fick möjligheten att se denna filmen.

3/5

Draft Day

Sportfilmer, som inte egentligen handlar så mycket om sport, funkar alltid. Med Costner vet man vad man får. Stabilt på något sätt. Eftersom han "bara" skådespelar är filmen inte tre timmar lång. Dansa med Vargar och The Postman, där han står för regi, är båda tre timmar. Känns lite som om han har lagt ned sina regissör ambitioner. Fatta att Dances with Wolves kammade hem 7 Oscars på sin tid (1991), där Costner fick för bästa film, regissör och huvudroll.

Filmen handlar om draften i Amerikansk fotboll - där det avgörs vilken klubb colleage spelare kommer till. Ett väldigt annorlunda system mot fotbollen i Europa, minst sagt.

3/5

Blended

Vänta! Har jag inte sett denna filmen innan? Sandler...Barrymore...Adam...Drew.

2/5

The Other Woman

Kate Upton blev i ett magasin framröstad som värdens vackraste kvinna. Tyvärr hjälper inte detta filmen något vidare. Egentligen räcker det att läsa titeln och titta på konvolutet för att förstå.

2/5

Locke

Tom Hardy är Ivan Locke. En hyvens karl, säger de som känner honom. Fru och barn har han, ett spännande jobb och en BMW, där filmen utspelar sig. Va? Jo, du hörde rätt. Filmen utspelar sig i hans BMW. En roadtrip. I realtid, från det att han lämnar jobbet och börjar köra mot solnedgången.

Ett spännande grepp som fungerar i mina ögon.

4/5

Ida

Det är inte varje dag man sätter tänderna i en Polsk film. Som alltid är både tempo och berättande disponerat annorlunda från de flesta Amerikanska vilket bara berikar.

4/5

Chef

Första reflektionen efter att ha sett filmen att detta är nästa generations You got Mail, om ni nu kommer ihåg den filmen med Tom Hanks. Här handlar det om Twitter.

Jon Favreau har skrivit, regisserat och spelar dessutom huvudrollen. Jag misstänker dessutom att det är han som sett till att få med Robert Downey Jr och Dustin Hoffman, för att ytterligare locka tittare. Dessa har dock i princip obetydliga roller. Downey Jr. var nog inga problem då Favreau varit regissör för Iron Man 1 och 2 samt producent för hela serien. (Trean regisserades av Shane Black, som tidigare endast gjort Kiss Kiss Bang Bang - inte illa att få Iron Man som ens andra film. Black har dock varit flitig med pennan och står bakom Dödligt Vapen, Last Boyscout, Long Kiss Goodnight, bland annat.)

Favreau brukar alltid spela någon stabil biroll. Bästa polaren, den frustrerade pappan, eller vad det nu kan tänkas vara.

Andra biroller - John Leguizamo. Kolla vilka filmer han gjort. Galet! Carlios Way, Super Mario Bros., Die Hard 2. Vi ser också Scarlett i en mindre roll, Sofia Vergara (mums!), Oliver Platt och inte minst Emjay Anthony i rollen som "sonen".

3/5 för att den har värme, hjärta och feelgood.

Dawn of the Planet of the Apes

Aporna är tillbaka, igen.

Betydligt bättre än förväntat, men inte i närheten av den nuvarande 8,2 IMDB betyget.

3/5

Under the Skin

Detta är kanske den mest underliga film jag sett hittills i år. Filmen bygger på en novell av Michel Faber, och släpptes år 2000. Tydligen har filmprojektet varit igång i närmare tio år, innan det blev verklighet med Jonathan Glazer som regissör. Jag har tidigare inte sett någon av Glazers, relativt få, filmer trots att de inkluderat både Ben Kingsley och Nicole Kidman.

Det stora dragplåstert är tveklöst Scarlett Johansson, och man kan undra vad som fått henne att hoppa på ett projekt som detta.

Filmen innehåller en handfull obekväma scener. Scarlett naken är inte en av dessa.

Denna posten innehåller ungefär samma antal ord som talas under filmens två timmar.

3/5

The Zero Theorem

Terry Gilliams nya film efter The Imaginarium of Doctor Parnassus. Mannen har så enormt mycket fantastiskt på sitt CV och är egentligen den enda av Monthy Python som fortsatt utvecklas kreativt.

Skådespelarna han har fått med sig är en magisk härlig blandning och inkluderar bland annat Matt Damon och Tilda Swindon och med Christoph Waltz som kronan på verket.

Filmen är konstig på ett konstigt sätt, vilket säkert inte är främmande för Gilliam fans, men som definitivt sticker ut jämfört med allt annat.

Min reaktion är en blandning mellan att vara underhållen och förundrad.

3/5

Better Living Through Chemistry

Sam Rockwell spelar huvudrollen i Better Living Through Chemistry som den lilla stadens apotekare. Han flankeras av Olivia Wilde och Michelle Monaghan i en RomCom-aktig historia.

2/5

Trancendance

Det regnar dystra framtidsfilmer, och Transcendence är Johnny Depps giv. Wally Pfister står för regi, i detta hans premiär. Hans CV är dock blytungt, som director of photography för filmer som Memento, Batmanfilmerna och The Prestige bland annat.

En sinnessjuk budget ($100M+) och ganska medelmåttiga betyg. Förutom Depp finner vi Rebecca Hall, Paul Bettany, Cillian Murphy och Morgan Freeman, för att nämna gräddan.

Å ena sidan är filmen spännande, och lovar mycket när den rullas upp - å andra sidan klarar man inte leverera och det känns inte riktigt sådär klockrent.

3/5

Bad Words

Jason Bateman står för regi och spelar huvudrollen i Bad Words. Internet berättar för mig att Amanda Anka är hans fru, dotter till Paul Anka. Detta betyder såklart att Jason Bateman och (tre år yngre)Anna Anka har suttit och ätit söndagsmiddag tillsammans. Han måste ha tänkt att hon är en idiot.

Bad Words är hans första långfilm som regissör och han är redan igång med nästa där Nicole Kidman och Christopher Walken bla skall medverka.

Filmen är i vilket fall småcharmig, och Bateman gör som han brukar, fast denna gången som lite av en badguy. Vill passa på att dela ut en silverstjärna till Rohan Chand, vars nästa film är Lasse Hallströms The Hundred-Foot Journey som vi ser på bio senare i år. Fast oddsen att vi ser den är i princip noll, med tanke på allt skit han pumpat ut sedan 1993 när hans i mina ögon enda hit, What´s Eating Gilbert Grape, kom. DiCaprios definitiva genombrott

2/5

Divergent

Ta en dos Hunger Games, och sprinkla med Harry Potter (och kanske en nypa Equilibrium). Där har du Divergent. Manuset är baserat på en boktriologi skriven av blott 26 åriga Veronica Roth. De andra delarna är på väg, och vad som verkar ha blivit standard är sista uppdelad på två filmer. Det ska mjölkas. Nya IP är en risk, och har man väl hittat en framgångsrik formula vill man gärna fortsätta använda den.

Jag har inte läst böckerna, så följande baserat enkom på första filmen. Det saknas en logik kring hur samhället är uppbyggt. Period. Jag köper inte världen.

Huvudrollen spelas av Shailene Woodley, som bland annat provspelade som rollen Katniss i Hunger Games. Hon slog igenom i filmen The Descendants, en George Clooney film jag inte fastnade för alls - trots de väldigt goda omdömena (och en Oscar).

För regi står Niel Burger, vars tre senaste jag sett - The Illusionist, The Lucky Ones och Limitless. De två första av dessa har han dessutom varit inblandad i manus. Han måste surfa på en våg av framgång för tillfället. Kommersiellt är detta en braksuccé.

Efter att ha avslutat så slog jag ett öga på imdbs kommentarer, för att se om där fanns några intressanta vinklingar och synpunkter och det första som möter mig är: "An idiotic book, made into a pretty stupid film!", och jag kan bara nicka och hålla med.

Hungergames var, och är, betydligt intressantare trots att grundmaterialet blir sämre och sämre för varje bok. Jennifer Lawrence skiner och är grymt castad.

En annan sak jag retar ihjäl mig på är att de har alla möjliga (och omöjliga) tekniska prylar, men lever fortfarande som i stenåldern och låter bönderna plocka maten för hand. Om där nu är matbrist så kan de ju tusan ta mig låta maskiner optimera. Där verkar ju vara plats i deras "bubbla" att odla på.

Trots detta är det någonstans intressant att se det, varför jag delar ut:

2/5

The Grand Budapest Hotel

Redan första scenen vet man att det är en Wes Anderson film. Den hastiga gången och tysnaden, under vilken personer utför triviala uppgifter. Kameraplaceringar är ett annat tecken. Det tydligaste av dem alla är dock den digra listan skådespelare, där Bill Murray som vanligt är med. Listan är så prunande att ni lika gärna själv kan ta en titt.

Huvudrollen spelas av Ralph Fiennes och artonårige Tony Revolori, som båda gör ett fantastiskt jobb.

Kanske, fast bara kanske vågar jag mig på Life Aquatic och The Royal Tenenbaums igen.

Betyget är högt, även om jag håller Moonrise Kingdom snäppet högre.

5-/5

Croupier

Ett av de fulare konvoluten i filmhistorien var inte anledningen till att jag valde att se den. Tror faktiskt det var en omväg via Clive Owen, som här spelar huvudrollen. Filmen är från 98, och det märks. För regi står Mike Hodges för, som troligtvis gjort sig ett namn med Get Carter från 1971, tjugosju år tidigare med andra ord.

Detta är en riktig författar-film, där vi blir slungade lite fram och tillbaka till ljudet av en berättarröst.

4-/5

The Monuments Men

Clooney följer upp lysande Ideas of March med att stå både bakom och framför kameran i The Monuments Men. Även fast Monuments Men har Matt Damon, Bill Murrey, John Goodman och Cate Blanchett i rollerna så håller jag Ideas of March högre, men Philip Seymour Hoffman, Paul Giamatti, Marisa Tomei och Ryan Gosling.

Trevlig och lite småmysig film vars berättelse faller under 'saker man inte tänkt på, men såklart är det någon som fokuserat på detta'

3/5

Pompeii

Så, vi vet hur den slutar...men vad händer innan dess?

Historisk katastrof, stor budget, lite kändisar, lite romantik, lite våld, lite Gladiator. Paul  W.S. Anderson, mannen bakom kvalitetsfilmer som Mortal Kombat, Resident Evil och Death Race levererar tillsammans med Kit Harington, Emily Browning, Carrie-Anne Moss och Kiefer Sutherland en medioker soppa.

2/5

Joe

Nicolas Cage gör bra film - hör och häpna. Från att ha varit en skådespelare vars filmer jag gärna såg, med Leaving Las Vegas som kronan på verket, så har det varit helt för taskig kvalitet på merparten av filmerna senaste 10 åren.

Här levererar han, tillsammans med den unge Tye Sheridan, en mörk och ganska deprimerande historia, en feel-bad. Som den trogne läsaren vet är jag speciellt svag för dessa filmer.

David Gordon Green, mannen bakom Pineapple Express, står för regi.

Bra skit!

4/5

The Hobbit - The Desolation of Smaug

 The Hobbit: The Desolation of Smaug, är bättre än ettan. Personligen tycker jag det är synd att Peter Jackson spenderat så många år på att göra samma filmer. Sagan om Ringen triologin kan jag förstå, de förtjänar kontinuitet. Istället för något som överraskar är Jacksons nästa projekt nästa Tintin film. Synd.

3/5

The Bag Man

En väska, ett hotell.

The Fall

The Fall har bland den vackraste inledningen jag sett. Som en utställning fotografier som onekligen höjer förväntningarna. I vanlig ordning hade jag ingen aning vad som förväntades. Filmen är från 2006, och hur jag hittade fram till den kommer jag inte ihåg.

Regi står Tarsem Singh för, som bland annat stått bakom i Mirror, Mirror, Disney filmen med Julia Roberts. Faktum är att detta också kunde varit en barnfilm, om det inte hade varit för de lite för blodiga scenerna.

Det är en väldigt speciell film, framförallt visuellt.

3/5

Primer

Med en budget på $7,000 så lyckas Shane Carruth, som står för regi, manus och dessutom spelar huvudrollen, bjuda på en spännande resa. Film behöver inte vara dyr för att vara bra, även om det hjälper ibland.

Primer är bra, och jag vill verkligen inte sabba någonting. Bara leta upp den - se den...se den igen.

Shane Carruth är för övrigt samma person bakom ännu konstigare Upstream Color, som ni hittar här någonstans i bloggen.

4/5

Never Let Me Go

Denna filmen, från 2010, sprang jag på av en händelse. Konstigt nog hade jag inte hört talas om den, trots skådespelare som Keira Knightley och Carey Mulligan (Drive och An Education bla) och trots att screenplay är skrivet av Alex Garland. Filmen bygger på en novel av Kazuo Ishiguro, som är känd genom novellen som The Remains of the Day baserades på. Manlig huvudroll spelas av Andrew Garfield, eller 'den nya Spindelmannen'.

Frestar med de första orden man får se i filmen:
"The breakthrough in medical science came in 1952. Doctors could now cure the previously incurable. By 1967, life expectancy passed 100 years."

3/5

Kill your Darlings

Harry Potter Daniel Radcliffe spelar huvudrollen i denna smått homoerotiska berättelse där samtidigt litteratur och droger puttrar. Vi får smaka på både droger och upprinnelsen till beatnikrörelsen. I andra roller ser vi bland annat Dexter Micheal C. Hall, Dane DeHaan (som redan har tunga filmer under bältet) och Ben Foster. Foster gör en av de roligaste gestaltningarna som William Burroughs. I andra filmer har Burroughs gestaltats av bland annat Dennis Hopper, Kiefer Sutherland och Viggo Mortensen. Vill passa på att rekommendera Naked Lunch, en film byggd på en novel av Burroughs.

3/5

Delivery Man

Vince Vaughn levererar. Han är småmys-feelgod filmernas svar på Jason Statham. Tyvärr blir det ofta lite mindre underhållande och intressant, så även här.

2/5

Blood Ties

Clive Owen, Billy Crudup och Mila Kunis i en film vars vackra konvolut frestar betraktaren. Förvänta er en stor dos mustascher, stilriktiga kläder och miljöer samt en dos Vinnie Jones-aktig våldslogik.

3/5

47 Ronin

Keanu Reeves gör en Tom Cruise. 47 Ronin kan inte låtas bli att jämföras med The Last Samurai. Filmen hade en hisnande budget på $175M och har ekonomiskt floppat ordentligt.

Jag får starka vibbar till The Witcher spelen, fastän settingen där inte är orientalisk. Spelen är för övrigt baserade på böcker av Andrzej Sapkowski, som jag tyvärr inte läst något av.

3/5

The Counselor

Alla förutsättningar finns där. Vackra kända människor, Ridley Scott står för regi och manus av Cormac McCarthy...men ändå lyfter den inte.

2/5

Homefront

Jason Statham actionfilmer är aldrig fel. Du vet exakt vad du får, och även denna gång levereras varan.

Manus (screenplay) är skrivet av Sylvester Stallone, som lyckades hitta en lucka mellan Expandables 2 och 3. Visste faktiskt inte att han för övrigt skrivit manus till alla Rocky och Rambo. Där ser man.

2/5

One Chance

Amatöroperasångaren Potts slog genom efter att ha uppträtt i en Engelsk tv sänd talangjakt. Här är hans story.

Varför? Vet inte!

2/5

Anchorman 2

En tokig uppföljare, minst sagt. Extremt överdriven, måttligt underhållande.

2/5

Snowpiercer

Chris Evans är bra, men Tilda Swindon skiner. Snowpiercer är ett verk av Joon-ho Bong och beskrivs bäst som en post-apokalyptisk historia som utspelar sig på ett tåg.

3+/5

La vie d'Adèle

Det är inte ofta jag ser film där det inte är språka på Engelska, men nu blev det så. Det engelska namnet på filmen är 'Blue is the Warmest Color'. Adele, är huvudpersonen, som spelas av Adèle Exarchopoulos. För det fick hon som yngsta spelare någonsin en Guldpalm att sätta på spiselkransen. Filmen tar modiga tre timmar på sig att berätta historien, men gör det brilliant och engagerande. Fransk, som den är, innebär framförallt naket att vi inte får historian serverad på ett silverfat. Vi blir inte så mycket klokare efteråt, men rikare inombords.

4/5

Nebraska

Hur blev det såhär? Kommer man ens att tänka så? Man är helt plötsligt gammal. Livet har swichat forbi. Svårt att gå har man. Det enda som finns kvar att klammra sig fast vid är drömmar.

Lite så är filmen Nebraska.

3+/5

Mr Nobody

Det känns surrealistiskt att titta på en film som inte berättas enligt västerländska normer. I modersmjölken har historier, berättelser och sagor lärt oss att tiden är linjär. Filmer som bryter mönstret fascinerar mig och behöver egentligen inte vara speciellt bra för att vara sevärda. Typiskt, men inte alltid, handlar filmerna om tidsresor.

Än mer knasigt blir det när man vet att man sett filmen förut, i alla fall minst halva, men att man inte kommer ihåg var man slutade - för allt är så bekant.

För mig är detta Mr. Nobody.

Jag hittade den pga Jared Leto, som fram till Dallas Buyers Club inte lyckades med någonting kommersiellt. Det har såklart ändrats och han kommer nog att ha mer att välja mellan i framtiden. Synd på ett sätt - för han har alltid lyckats hitta intressanta projekt. Requiem for a Dream är kronjuvelen, som jag vill uppmana alla att se. Tillika är den en Darren Aronofsky film, av vilka alla är ett tvång att titta på. Pi, Requirem, The Fountain, The Wrestler, Black Swan och under 2014 kommande Noah. Kanske fuckar han upp nu när han tappat sin musa Rachel Weisz.

Mr. Nobody blev en kommersiell flopp. Vad sägs om 1612 USD öppningshelgen i USA? Totalt spelade den in 2,3M USD - och kostade 47M USD att göra. En hyfsat olönsam affär.

Filmen lyckas väcka känslor hos mig. Man känner igen sig, sina drömmar och mardrömmar. Som en slice ur tänkbara liv ger den hopp och förtvivlan.

4/5

Banished

En stadsbyggarsimulator där dina värsta fiender är obalans i demografin och bristen på mat. Utvecklad av enmansföretaget Shining Rock Software och jag har följt Luke Hodorowicz arbete senaste året i hans utvecklingsblogg. Jag är enormt imponerad av hur bra och snabbt allt kom på plats på slutet.

Banished finns på steam och andra ställen.

12 Years a Slave

12 Years a Slave kammade hem 3 Oscars häromdagen, bland annat den prestigetunga Bästa Film. Detta pekar om något på hur relevant ämnet fortfarande är i USA, som enligt min mening är det land som är världsämst att hantera sin historia. På många ställen sitter fortfarande rasism i väggarna, räcker säkerligen att besöka en highschool i södern för att få det bekräftat.

Steve McQueen, som står för regi, har liksom i hans förra långfilm Shame valt att ta med Michael Fassbender som gör ett gott jobb, precis som Chiwetel Ejiofor, som spelar huvudrollen och Lupita Nyong'o som kammade hem Bästa Kvinnliga Biroll.

Kuriosa: Brad Pitt spelar en mindre roll, men är dessutom Producent - något som renderade i hans första Oscar.

Filmen är bra, och insatserna godkända - men på IMDB Topp 250 tycker jag inte den hör hemma.

4/5

Sunlight Jr.

Naomi Watts och Matt Dillon är ett förälskat par mitt i det desperata white trash USA. Utvägarna är få och medeln är få och man känner en våg av hopplöshet som sköljer över en när man betraktar det destruktiva beteendet som flyter genom blodsbanden.

En riktig feelbad film.

3/5

Inside Llewyn Davis

Bröderna Coen är på det igen. Denna gången får vi under en vecka följa en ung musiker i NY, någon gång i början av 60-talet. Musikern i fråga är den kämpande Llewyn Davis som kompromisslöst endast är trogen musiken.

Oscar Isaac gör en strålande insats och trots att jag sett honom tidigare i Revenge for Jolly!, Drive och Agora har jag aldrig tidigare lagt märke till honom. I andra roller ser vi Carey Mulligan, Justin Timberlake och John Goodman för att nämna några.

Soundtracket är i sann Coen anda fantastiskt bra, om än inte i klass med O Brother, Where Art Thou? En hel del av musiken är framförd av Oscar Isaac och han gör det fantastiskt väl.

4/5

The Spectacular Now

Indiefilm som först tycks vara som vilken highschool film som helst - men som i slutändan blir mer.

3+/5

Lone Survivor

Marky Mark jagar Talibaner, men blir själv satt i en knivig sits. Baserat på en verklig händelse - men glorifierar lite väl mycket samtidigt som man visar upp eldstrider i all sin skitighet.

3/5

Dallas Buyers Club

Matthew McConaughey och Jared Leto i sexfaldigt Oscarsnominerade Dallas Buyers Club, bland annat för Bästa Film, Bästa Manliga huvudroll, Bästa manliga bi-roll. Både McConaughey och Leto fick varsin Golden Globe.

4/5