Space Force - Episode 1

Enligt IMDB är Space Force den näst populäraste på siten, nyss nedpetad från en förstaplats. Affishnamnen är Steve Carell och John Malkovich, vilket såklart väckte intresse. Efter trettio minuter var nyfikenheten mer än stillad och jag kände inte att där fanns mer att hämta. Detta var inte bra. Tramsigt på ett dåligt sätt. 

Hereditary

Ari Asters första långfilm, där han står för både manus och regi, Hereditary blev en hit när den kom 2018. För ett tag sedan såg jag hans skruvade Midsommar, och Hereditary var inte sämre den på att ge känslor av obehag. Toni Collette spelar huvudrollen, och henne har man ju sett i en del sedan 1994 års genombrott i Muriels bröllop. Ann Dowd, ska ha lite extra cred. En mästare på att skapa obehag alltid med en närvaro få matchar. Jag har sett henne i både The Leftovers och The Handmaid's Tale. En av hennes första filmer var Philadelphia (1993).

Jag tittar på helt för lite skräckfilmer, kan jag känna efter att ha fått smaka på galenskapen.

4-/5

The Manchurian Candidate

The Manchurian Candidate är en film baserad på en bok av Richard Condon från 1959. Settingen har blivit uppdaterad och istället för kommunister är det Kuwaitkrig och elaka företag. Den filmatiserades först redan 1962, och glömdes sedan bort. Denzel Washington är stabil, och Leiv Schreiber och Meryl Streep likaså. Filmen är från 2004 men har inte åldrats så väl, dock ändå sevärd även om jag tippar att det kommer att dröja ytterligare en handfull år innan nästa version.

3/5

The Whole Truth

The Whole Truth är ett court room-drama med Keanu Reeves och Renée Zellweger, som jag bara med nöd och näppe kände igen. Där är en del saker som är bra, men också en del som inte är det. Jag har lite problem med trovärdigheten av historien, vilket såklart inte är ett bra betyg.

2/5

A Rainy Day in New York

Det har inte bara regnat, utan stormat, kring 85-åriga Woody Allen senaste tiden. Hans senaste filmer har varit svaga och det var således med skräckblandad förtjusning som jag gav mig på A Rainy Day in New York.

I huvudrollerna ser vi Timotée Chlamet och Elle Fanning. Bifollerna är kryddade med Selena Gomez, Liev Schreiber och Jude Law. Där är med andra ord en ung, men inte alls oerfaren, trio i Chlamet, Fanning och Gomez som ska ro detta i land. Det gör de inte. Gomez känns fel, Fanning än mer så och dialogen är stundtals enormt styltig.

Jag får lägga mina förväntningar på Allens nästa film, Rifkin´s Festival, som kommer i höst. Där spelar Christoph Waltz huvudrollen och han brukar leverera.

3-/5

First Man

First Man är enligt många Adam, men enligt mig känns det ändå passande att Neil Armstrong får bära den titeln, här gestaltad av Ryan Gosling. Jag gillar att denna filmen inte är gjord på åttio eller nittiotalet då jag misstänker att allt hade blänkt lite mer. En stor del av filmen visar på vilka enorma risker som föreligger ett projekt som detta.

Gosling spelar Gosling, som alltid. Han är lite av en Harrisson Ford av vår tid. För regin står Damien Chazelle, som jag ser skrivit manus för både fantastiska Whiplash, men också skitfilmen La La Land.

4/5

Rick & Morty - Season 5

Detta är bland det bästa man kan se på TV, enligt mig. Lite över tjugo minuters magi som går att se om igen och igen. Nytt inför den här andra halvan av säsong fem var att den också nu går att se på HBO.

Bosch - Season 6

Sjätte säsongen avklarad, och tydligen är sjuan planerad till nästa år. Stabilt och bra som alltid. Av de sex säsongerna är det bara en som gjort mig lite besviken. Man vet vad man får, även om man ibland måste försöka se bortom väggen av självgodhet från huvudpersonen. 

Mercury Rising

Det var inte bättre förr, är bland det första som slår mig när jag 2020 tittar på en Bruce Willis film från 1998.

2/5

Adjustment Bureu

Ibland händer det att man börjar se en film och ganska snart kommer på att man sett den innan. The Adjustment Bureau kom året innan jag började blogga (2011) sågs när den var färsk. Detta kom jag i alla fall till insikt om efter att jag kommit en bit in i filmen. Men det var varken Matt Damon eller Emily Blunt som gjorde mig uppmärksam på detta, utan en av birollsinnehavarna. 

George Nolfi som står för regi och manus har legat ganska lågt efter det som blev hans regidebut men är i år aktuell med The Banker, som verkar lovande. Blunt har hunnit med ett gäng bra filmer i Looper, Edge of Tomorrow och Sicario sedan det begav sig. Hon är väldigt produktiv och är man en fan så har man inte mindre än fem inte utgivna filmer framför sig, bland annat ryktas det bli en uppföljare på Edge of Tomorrow. Vad gäller Damon så ser jag mycket fram emot The Last Duel med manus av han och Ben Affleck samt regi av Ridley Scott.

3+/5

Magic for Humans - Season 1-3

Magic for Humans är ett guilty pleasure och Justin Willman presenterar sina trollstavssvingade presentationer på ett aptitligt sätt. Nästan roligast är sekvenserna när han lurar barn. 

100 Humans

Jag vet egentligen inte varför jag såg på hela säsongen av hittepå vetenskapliga 100 humans. En del kul experiment men eftersom underlaget är så pass magert så säger de absolut ingenting. 

Devs - Season 1

Alexander Garland är lite av en husgud, om det har jag raljerat i tidigare poster. Efter Ex Machina och Annihilation så har han verkligen sugit sig in i filmvärlden fullt ut och det var bara logiskt att han fick en påse pengar för att också göra en tv-serie. Åtta avsnitt som kretsar kring det fetaste IT-företaget i världen.

Trots bra casting, snyggt foto och Garlands kittlande kontakt med teknik till gränsen av det övernaturliga är detta inte en serie för alla. En kompis såg den men blev smått deprimerad då hon inte tyckte att där fanns någon som man kunde tycka om. En annan sådan serie var House of Cards, där det helt enkelt var svårt att uppbringa någon som man kunde heja på lite extra.

Jag gillar detta skarpt och kommer att fortsätta hålla ögonen på allt vad Garland spottar ur sig.