Jag har de senaste åren utvecklat en svårhet för Toni Collette, både från Juror #2 och inte minst från Mickey 17. Det var nästan jag inte ville ge mig på Wayward, men såhär i efterhand är jag ändå glad jag gav den en genomkörning.
Detta är en serie för och med unga vuxna. Den har sina stunder men helheten visar ändå på brister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar