Jag kan inte låta bli att dra parallellen till Jerry Seinfeld, som säger såhär:
"Wait up!" That's what kids say. They don't say "wait", they say "Wait up! Hey, wait up!" 'Cause when you're little, your life is up. The future is up. Everything you want is up. "Wait up! Hold up! Shut up! Mom, I'll clean up! Let me stay up!" Parents of course are just the opposite. Everything is down. "Just calm down. Slow down. Come down here. Sit down. Put that down."
Henry Rubin regisserar sin första spelfilm baseras det hela på manus av Andrew Stern. Budskapet I filmen är övertydligt och det hela presenteras i ett Altman likt sätt. Altman definierade mer eller mindre berättande formen genom sin Short Cuts.
Vi ser två Svenskar i filmen, Alexander Skarsgård och Michael Nyqvist. Skarsgård funkar, som väntat, betydligt batter än Nyqvist, även om rollen som Nyqvist blivit tilldelad passar honom bra. I övriga roller ser vi Jason Bateman, som för en gångs skull inte gör en komedi. Precis som fler filmer under året är det barn som bär viktiga roller i filmen, något de gör bra. Är det månne lite av en trend, att vi ser fler icke-komedier med barn som faktiskt har något vettigt att tillföra?
Får väl namedroppa lite till och nämna Andrea Riseborough (Oblivion), Frank Grillo (Gangster Squad) och Paula Patton (Mission Impossible - Ghost Protocol).
För att vara Hollywood så är detta ett steg i rätt riktning och skulle jag sätta en etikett på den så blir det "feelbad light"
3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar